Att ledarskap har betydelse för anställdas ­hälsa och välbefinnande kommer säkert inte som en nyhet. Men att det finns så stort hälsofokus i ­aktuell forskning, det förvånade kunskapssammanställningens ena författare, Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.

– Jag trodde att det skulle vara mer fokus på ­ohälsa. Traditionellt har det varit mer fokus på stress och ohälsa inom arbetsmiljöforskningen, säger Daniel Lundqvist.

I början av 2000-talet skedde ett perspektivskifte. Då började forskare rikta blicken mot faktorer som leder till bättre hälsa på arbets­platserna och det fokuset finns kvar än i dag, inte minst inom ledarskapsforskningen. Kunskapssammanställningen visar att sammantaget så spelar ledarskapet roll för hälsa och välbefinnande och framför allt genom indirekta faktorer.

– Faktorer i arbetsmiljön som spelar roll är till exempel de arbetsuppgifter och förutsättningar som finns för att genomföra dem. Hur det sociala klimatet ser ut i organisationen eller på arbetsplatsen påverkar också. Det gör även individens egen inställning och tro på sig själv. Dessutom spelar det roll om individen deltar i hälsofrämjande aktiviteter och insatser, säger Daniel Lundqvist.

Även om det är de indirekta faktorerna som spelar störst roll kan varje ledare göra skillnad genom sitt beteende. Kunskapssammanställningen ger goda idéer om ledarbeteenden som tycks passa bra för att främja hälsa och välbefinnande; att vara en förebild för medarbetarna när det gäller arbete och hälsa, att inspirera och motivera dem i deras ­arbete och att stimulera med­arbetarnas personliga utveckling. Att vara tillgänglig är viktigt som ledare men också att visa förtroende och ge medarbetarna handlingsutrymme och mandat.

Två välkända ledarskapsteorier passar väl in i denna beskrivning. Det är det transformativa och det stödjande ledarskapet. Men, det är inte så enkelt att man bara kan ta efter en sådan ledar­teori och använda den som ett recept, ­menar Daniel Lundqvist. Teorin måste över­sättas till den verklighet som ledarskapet ska be­drivas i.

– En ledare har ju olika förutsättningar och ­ramar, det är inte så pass enkelt att ledaren kan påverka allt.

Eftersom ledarskap är situationsberoende och påverkas av vilka individer som är inblandade så finns det inte ett bästa ledarskap som fungerar lika bra överallt. Att söka best practise inom ledar­skap är därför dömt att misslyckas, skriver författarna i kunskapssammanställningen. ­I  stället är det en levande dialog om ledarskapet i varje verksamhet som behövs, menar Daniel Lundqvist.

– Ledare och medarbetare måste prata med varandra om vad hälsa och ledarskapet innebär för just deras arbetsplats.

Fast att få till samtal om gemensamma förväntningar är ofta lättare sagt än gjort.

– Det kan vara ganska svårt att få till i verkligheten. Det finns ju så mycket en ledare behöver göra. Det blir mindre fokus på den typen av framåtriktade samtal och mer på här och nu.

Hr-praktiker som vill bidra till friskare organisationer behöver ge ledare rätt förutsättningar i form av ett lagom omfattande ansvar och ett rimligt antal under­ställda per chef.

– Chefer som har 100 underställda gör inget annat än att släcka bränder. Det är svårt att vara visionär då, och det blir svårt att bedriva ett tydligt ­hälsofrämjande ledarskap, säger Daniel Lundqvist.

JENNIE JENSEN 

 

Om kunskapssammanställningen

Uppdraget som Myndigheten för arbetsmiljökunskap gjort på uppdrag av regeringen handlar om att skapa en bild över kunskapsläget när det gäller friskfaktorer i arbetsmiljön och är en del i arbetet med att få bukt med stigande ohälsotal, inte minst den psykiska ohälsan. Tanken med sammanställningen, som ska vara helt klar våren 2021, är att den även ska innehålla råd som arbetsgivare kan omsätta i praktiken.

Åtta forskare som är experter inom arbetsmiljö­kunskap har tagit fram fyra kunskapssammanställningar inom områdena ledarskap, psyko­social arbetsmiljö, organisering av arbetet samt fysisk belastning.

Den övergripande rapporten heter Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Underlaget utgörs av sammanlagt 516 primär­studier och systematiska översikter.

Kunskapssammanställningen som berör ­ledarskap heter Ledarskap för hälsa och väl­befinnande. Underlaget bygger på 33 studier.

Några av urvalskriterierna för delen om ledarskap var att studierna skulle ha fokus på arbets­livet, vara utförda i Norden, undersöka ledarskap i termer av stilar, beteenden, roller och liknande begrepp eller synonymer. Studierna skulle fokusera på relationen mellan ledarskap och anställdas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

I studierna som ingår ­används flera olika typer av mått på hälsa och väl­befinnande, men det gemensamma är att alla för­söker fånga dessa positiva, saluto­gena, alltså hälso­främ­jande aspekter av hälsa och inte förekomsten av ohälsa.