– Medarbetarna tänker på karriär utifrån både en personlig och en social innebörd. De ser karriär som ett utbytes­spel. Investerar man i en utbildning förväntar man sig att få en belöning tillbaka i form av exempelvis befordran eller lön.

Ingela Bergmo-Prvulovic, som disputerade i våras, anser att det här tankesättet fortfarande är djupt rotat i människor. Och det kanske arbetsgivare glömmer bort, nu när vi har plattare organisationer och ett annat sätt att tala om karriär.

– Samhället har försökt att flytta perspektivet till psykologisk framgång i stället för hierarkisk framgång, men om man inte tydligt anger det kan det bli krockar. Organisationen kanske ligger steget före personalen och då bör man prata med personalen om det, säger hon.

Även om karriärbegreppet för vuxna också har en personlig innebörd som drömmar, mål och självförverkligande är det kopplat till den sociala innebörden med yttre belöningar. Att vi är nöjda så länge vi får utvecklas på ett personligt plan stämmer alltså inte.

 

Ingela Bergmo-Prvulovic tycker inte att man talar om att anställda också drivs av social status och därför blir det lite av en utmaning för organisationerna att återvända till karriär som begrepp.

– Vad menar vi med det? Vi tar det för givet och tydliggör det sällan. Människor kanske förväntar sig en yttre belöning, men det är inte uttalat att de eftersträvar det. Kanske eftersom det är lite fult att vilja göra karriär.

Hon ser det som en utmaning för hr att även belöna den personliga karriärutvecklingen i ett landskap där det inte längre finns traditionella karriärvägar. Hon tycker att det pågår ett sådant arbete inom vissa yrkeskategorier och nämner lärarna som ett exempel.

– Om du inte blir korrekt bekräftad får den sociala kompensationen större betydelse. Här kan det uppstå uppgivenhet. Arbetslivet i dag antar inte utmaningen om hur vi ska belöna den inre processen. I stället läggs det i knät på vägledare, säger Ingela Bergmo-Prvulovic.

Hon har i sin forskning undersökt hur karriär uppfattas, av vuxna som påverkas av arbetslivets förändringar, av studie- och yrkesvägledare som arbetar med karriärrelaterade frågor, samt hur begreppet uttrycks i europeiska policydokument för vägledning.

– Olika synsätt på karriär krockar, möts och omförhandlas, när olika målgrupper bildar olika föreställningar om betydelsen av karriär beroende på den roll de har i arbetslivet.

Ingela Bergmo-Prvulovic har mejlintervjuat karriärvägledande praktiker som möter människor som vill förändra sitt yrkesliv.

– Och vägledarna ser karriär som något annat än att klättra på en stege, men de har svårt att sätta ord på vad det är. De ser det som personlig utveckling, livsutveckling eller kontinuerligt lärande.

Ingela Bergmo-Prvulovic efterlyser på det hela taget en karriärplanering för vuxna i ett oförutsägbart och föränderligt arbetsliv samt för äldre vuxna som tycker att de har mer att ge och som vill förlänga arbetslivet.

 

Om Ingela Bergmo-Prvulovic»

Ingela Bergmo-Prvulovic disputerade i april med avhandlingen Social representations of career and career guidance in the changing world of working life vid Högskolan i Jönköping. Den är uppdelad i delstudier:

• En textanalys av hur karriär­begreppet ser ut i olika policy­dokument på EU-nivå.
• Uppföljande textanalys av vägledningsprofessionens etiska deklarationer.
• En associationsstudie med vuxna som befinner sig i arbetsrelaterade förändringar.
• Intervjuer med så kallade vägledare.

NINNI DICKSON