\tVad vill patienterna ha hjälp med?<\/p>\n
\t– Vi kan främst hjälpa till med den psykologiska delen av att ha mag- och tarmsymtom. Det blir ofta mycket skam kring det. Många är rädda för att bajsa på sig, att läcka eller att inte hinna till toaletten. Många är också rädda för smärtan, som kan begränsa livet så att det mesta handlar om att kämpa mot sina symtom. Jag jobbar med att hjälpa patienterna att acceptera symtomen. Du har större chans att må bättre om du slutar vara i kamp med dem hela tiden.<\/p>\n
\tVilka problem upplever patienterna i sina arbetsmiljöer som är kopplade till IBS-symtomen?<\/p>\n
\t– Kontorslandskap är jobbigt för dem. De känner sig så sedda i dem, när kollegerna märker varje toalettbesök som görs och hur lång tid de tar. Då är det vanligt att hitta på andra ursäkter, som att man ska ta ett privatsamtal. Eller så väljer en del att gå till toaletter som ligger långt bort eller på en annan våning.<\/p>\n
\tVad kan arbetsgivare göra för att underlätta toalettbesök?<\/p>\n
\t– I min behandlingsverksamhet är jag inte ute efter att problemen ska byggas bort med till exempel jätteisolerade toaletter. Ju mer vi gömmer undan det här, desto mer tabu blir det. Men rent grundläggande är att arbetsgivaren bygger bra toaletter så att folk kan känna att de får vara ifred där och inte känner sig så övervakade. Det är bra om chefen också skapar en bra arbetsmiljö rent psykologiskt, där det är tillåtet att erkänna misslyckanden och det som är svårt.<\/p>\n
\tOm du har mag-tarmproblem och saknar ”bra” toaletter på jobbet, vilka konsekvenser kan det få?<\/p>\n
\t– Om du aldrig går på toaletten under dagen får du ont i tarmen. Jag har haft patienter som nästan inte har några symtom alls längre efter att de lyckats strunta i skammen och börjat gå på jobbtoaletten.<\/p>\n
\t