{"id":651,"date":"2022-05-16T01:29:00","date_gmt":"2022-05-16T01:29:00","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=651"},"modified":"2022-05-16T01:29:00","modified_gmt":"2022-05-16T01:29:00","slug":"oklart-om-alla-tjansteresor-overlever-corona","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=651","title":{"rendered":"Oklart om alla tj\u00e4nsteresor \u00f6verlever corona"},"content":{"rendered":"<p>  \tNu kommer det bli betydligt sv&aring;rare att argumentera f&ouml;r en resa till ett m&ouml;te eller evenemang, s&auml;ger Peter Arnfalk, lektor vid Lunds universitet.<\/p>\n<p>  \tI n&auml;stan ett decennium har han varit expertr&aring;dgivare inom ett statligt projekt som ska f&aring; myndigheter att ers&auml;tta fysiska m&ouml;ten med digitala. Metoden har bland annat handlat om nya m&ouml;tesriktlinjer och att skapa engagemang f&ouml;r digitalisering. N&aring;got det inte alltid finns intresse och tid f&ouml;r, ber&auml;ttar Lundaforskaren.<\/p>\n<p>  \t&#8211; Det har varit ett l&aring;ngsamt f&ouml;r&auml;ndringsarbete, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>  \t<strong>Kostsamma resor inom staten<\/strong><\/p>\n<p>  \tDet finns ingen s&auml;ker siffra p&aring; hur mycket statens tj&auml;nsteresor kostar. I flera myndighets- och forskningsrapporter pratas det om m&aring;nga miljarder om &aring;ret, men utr&auml;kningarna och metoderna &auml;r os&auml;kra och skiljer sig &aring;t. Resekostnaderna tycktes &auml;nd&aring; vara nog av ett sl&ouml;seri f&ouml;r att regeringen 2011 skulle ge myndigheter uppdraget att ers&auml;tta fysiska m&ouml;ten med digitala. Skattepengar skulle sparas och koldioxidutsl&auml;ppen minskas.<\/p>\n<p>  \tP&aring; sju &aring;r lyckades de myndigheter som deltog i projektet minska sina koldioxidutsl&auml;pp med ungef&auml;r en fj&auml;rdedel i snitt per anst&auml;lld. Ett lyckat resultat med tanke p&aring; en viss tveksamhet.<\/p>\n<p>  \t-N&auml;r vi innan corona fr&aring;gade anst&auml;llda hur stor del av m&ouml;tena man reste till som kunde st&auml;llas om och bli digitala fick vi oftast svaret att det var en v&auml;ldigt liten del, att det helt enkelt inte gick, s&auml;ger Peter Arnfalk.<\/p>\n<p>  \tMen coronav&aring;ren skulle motbevisa skepticismen. I april genomf&ouml;rde Arnfalk, tillsammans med transportforskaren Lena Winslott Hiselius, en enk&auml;tunders&ouml;kning med kontorsarbetande myndighetspersoner.<\/p>\n<p>  \t-Det &auml;r typiska &quot;skrivbordsnissar&quot; som jobbar i t&auml;torter s&aring; det blir inte ett resultat som speglar hela svenska folket, s&auml;ger Winslott Hiselius.<\/p>\n<p>  \tEn stor majoritet, n&auml;stan 80 procent, &aring;kte ofta eller iblandp&aring; tj&auml;nsteresa innan pandemin. D&auml;remot uppgav n&auml;stan ingen att de reser i tj&auml;nsten under covidv&aring;ren, enligt resultat fr&aring;n den opublicerade studien.<\/p>\n<p>  \t&#8211; Nu pl&ouml;tsligt ser vi en extremt dramatisk f&ouml;r&auml;ndring d&auml;r tj&auml;nsteresandet n&auml;stan g&aring;r ner till noll, s&auml;ger Peter Arnfalk.<\/p>\n<p>  \t<strong>Pandemin &ndash; en piska?<\/strong><\/p>\n<p>  \tI st&auml;llet har tj&auml;nsteresorna i h&ouml;g grad ersatts med digitala m&ouml;ten. Endast tre procent ber&auml;ttade att alla eller n&auml;stan alla m&ouml;ten i st&auml;llet har st&auml;llts in, enligt unders&ouml;kningen.<\/p>\n<p>  \tDet som har setts som sv&aring;rt och om&ouml;jligt har faktiskt visat sig vara m&ouml;jligt. Det &auml;r som ett &quot;prova p&aring;&quot;-erbjudande, en &quot;crash course&quot; i digitalisering, s&auml;ger Peter Arnfalk.<\/p>\n<p>  \tTT: Beh&ouml;ver vi den h&auml;r typen av piska f&ouml;r att st&auml;lla om f&ouml;r klimatet?<\/p>\n<p>  \t-Jag ser det egentligen inte s&aring;. Pandemin har mycket riktigt piskat in folk i den h&auml;r situationen d&auml;r man tvingas jobba hemifr&aring;n. D&auml;r har vi piskan, s&auml;ger Arnfalk.<\/p>\n<p>  \tMen det intressanta &auml;r den l&aring;ngsiktiga effekten och d&aring; &auml;r det upp till oss att v&auml;lja vilken framtid vi vill ha. Omst&auml;llningen under pandemin har visat oss m&ouml;jligheterna och l&auml;rdomarna. Sedan &auml;r det upp till oss att ta vara p&aring; dem, forts&auml;tter han.<\/p>\n<p>  \tTT: Fungerar tvingande &aring;tg&auml;rder b&auml;st?<\/p>\n<p>  \t-B&auml;st och b&auml;st&#8230; De har varit fruktansv&auml;rt effektiva &aring;tminstone. Om man skulle vrida &aring;t tumskruvarna och ha mer tvingande milj&ouml;&aring;tg&auml;rder s&aring; verkar det &aring;tminstone inte inneb&auml;ra n&aring;gon superkatastrof. Hjulen snurrar i alla fall, s&auml;ger Lena Winslott Hiselius.<\/p>\n<p>  \t<strong>Fler m&ouml;ten under pandemin<\/strong><\/p>\n<p>  \tJosefine Paulie har f&aring;tt ers&auml;tta sina sedvanliga tj&auml;nsteresor med digitala videom&ouml;ten. Hon arbetar som internationell jurist p&aring; Datainspektionens EU-sekretariat och &aring;ker ofta ner till Bryssel. Normalt handlar det om ungef&auml;r tv&aring; m&ouml;ten i m&aring;naden i den belgiska huvudstaden, men under pandemin har allt f&aring;tt sk&ouml;tas via l&auml;nk.<\/p>\n<p>  \tI Bryssel hade vi normalt sett heldagsm&ouml;ten och det hade vi till en b&ouml;rjan via l&auml;nk, men sedan best&auml;mde vi att de max fick vara tre timmar l&aring;nga. Det blir f&ouml;r tungt att sitta hela dagar i videom&ouml;ten, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p>  \tEU-resorna kommer i h&ouml;gre utstr&auml;ckning &auml;n tidigare ers&auml;ttas med digitala m&ouml;ten i framtiden, tror Josefine Paulie. Hon anser att det &auml;r bra ur ekonomisk och klimatm&auml;ssig synpunkt. Men samtidigt tror hon att en del tj&auml;nsteresor beh&ouml;ver g&ouml;ras.<\/p>\n<p>  \tDet &auml;r sk&ouml;nt att inte beh&ouml;va resa s&aring; mycket. Det tar ju en hel del tid och energi. Men samtidigt &auml;r det mycket som g&aring;r f&ouml;rlorat. Informella samtal vid fikapauser och luncher f&ouml;rsvinner helt, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p>  \tUnder pandemin har m&ouml;tesfrekvensen skalats upp rej&auml;lt f&ouml;r juristen. Totalt har det handlat om runt tv&aring; EU-m&ouml;ten i veckan, som bland annat handlat om GDPR och smittsp&aring;rningsappar.<\/p>\n<p>  \tTT: Ni har v&auml;ldigt m&aring;nga m&ouml;ten l&aring;ter det som. &Auml;lskar ni m&ouml;ten?<\/p>\n<p>  \t-Om vi &auml;lskar m&ouml;ten? Nej, nu har det blivit f&ouml;r tok m&aring;nga men det har ocks&aring; varit n&ouml;dv&auml;ndigt.<\/p>\n<p>  \t<strong>H&auml;r f&ouml;r att stanna?<\/strong><\/p>\n<p>  \tOm effekten kvarst&aring;r i stort efter pandemin &aring;terst&aring;r att se. I unders&ouml;kningen tror f&aring; att m&ouml;teskulturen &quot;&aring;terg&aring;r till det normala&quot; och tidigare erfarenheter visar att snarlika beteendef&ouml;r&auml;ndringar kan sitta kvar.<\/p>\n<p>  \t-Det finns exempel p&aring; organisationer som har inf&ouml;rt resestopp och i st&auml;llet k&ouml;rt digitalt p&aring; grund av ekonomiska orsaker. D&auml;r ser man att det har varit en kvarst&aring;ende effekt eftersom man har l&auml;rt sig att hantera de digitala verktygen, s&auml;ger Peter Arnfalk.<\/p>\n<p>  \tSamtidigt tror en majoritet endast p&aring; mindre f&ouml;r&auml;ndringar i m&ouml;teskulturen efter pandemins slut, enligt enk&auml;tresultaten.<\/p>\n<p>  \tMan saknar det sociala, att riktigt f&ouml;rst&aring; varandra. Det &auml;r n&aring;got som man s&auml;ger sig missa i det digitala, men jag tror ocks&aring; att det kan handla om en slentrianuppfattning, s&auml;ger Lena Winslott Hiselius.<\/p>\n<p>  \t<strong>Trevligt med resor<\/strong><\/p>\n<p>  \tEn viktig aspekt som forskarna inte har unders&ouml;kt &auml;r hur kvaliteten skiljer sig mellan de fysiska och digitala m&ouml;tena.<\/p>\n<p>  \t-De flesta tycker faktiskt att det &auml;r trevligt att komma ut fr&aring;n kontoret och m&aring;nga tycker om att resa. Det &auml;r dock v&auml;ldigt f&aring; som r&auml;ttf&auml;rdigar sin resa med det argumentet n&auml;r man fr&aring;gar, s&auml;ger Peter Arnfalk.<\/p>\n<p>  \tHan har ytterligare en teori som pekar p&aring; att myndigheterna skulle &aring;terg&aring; till tj&auml;nsteresorna efter krisen. Digitala m&ouml;ten kan f&ouml;rknippas med coronatiden.<\/p>\n<p>  \t-Det &auml;r en pandemi d&auml;r folk d&ouml;r. Om man d&aring; associerar digitala arbetss&auml;tt med de h&auml;r negativa sakerna kan det leda till att man undviker dem, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>  \tERIK NILSSON \/TT<\/p>\n<h4>  \t&nbsp;<\/h4>\n<h4>  \tFakta: Om unders&ouml;kningen<\/h4>\n<ul>\n<li>\n<p>  \t\t\tUnders&ouml;kningen gjordes av forskare p&aring; Lunds universitet med st&ouml;d av K2 som &auml;r Sveriges nationella centrum f&ouml;r forskning och utbildning om kollektivtrafik. Resultaten &auml;r t&auml;nkta f&ouml;r en studie som inte &auml;n har granskats och publicerats i en vetenskaplig tidskrift.<\/p>\n<\/li>\n<li>\n<p>  \t\t\tForskarna skickade ut enk&auml;ten i mitten av april till medarbetare p&aring; fem statliga myndigheter i olika mellanstora och stora svenska st&auml;der. Myndigheterna var Trafikverket, Naturv&aring;rdsverket, Energimyndigheten, Myndigheten f&ouml;r digital f&ouml;rvaltning och Arbetsf&ouml;rmedlingen. 719 personer svarade p&aring; enk&auml;ten vilket gav en svarsfrekvens p&aring; ungef&auml;r 70 procent.<\/p>\n<\/li>\n<li>\n<p>  \t\t\tForskarna fr&aring;gade ocks&aring; om pendling till och fr&aring;n jobbet. &Ouml;ver 70 procent svarade att man inte alls l&auml;ngre &aring;kte till jobbet, och n&auml;stan lika m&aring;nga trodde att de gamla pendlingsm&ouml;nstren skulle &aring;terg&aring; till de normala efter pandemins slut.<\/p>\n<\/li>\n<li>\n<p>  \t\t\tForskarna planerar att g&ouml;ra om unders&ouml;kningen efter pandemin och g&ouml;r ocks&aring; samma unders&ouml;kning p&aring; universitet och inom n&auml;ringslivet.<\/p>\n<\/li>\n<\/ul>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<div>  \t&nbsp;<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I snart tio \u00e5rs tid har Sveriges myndigheter k\u00e4mpat f\u00f6r att st\u00e4lla om sin m\u00f6teskultur och dra ner p\u00e5 tj\u00e4nsteresor, b\u00e5de av klimatsk\u00e4l och f\u00f6r att spara pengar. Omst\u00e4llningen har beskrivits som sv\u00e5r och om\u00f6jlig, men pandemin visar n\u00e5got annat, enligt en ny unders\u00f6kning.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-651","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/651","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=651"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/651\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=651"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=651"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}