{"id":612,"date":"2022-05-16T01:28:58","date_gmt":"2022-05-16T01:28:58","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=612"},"modified":"2022-05-16T01:28:58","modified_gmt":"2022-05-16T01:28:58","slug":"svart-forsamra-sjukformaner-efter-coronakrisen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=612","title":{"rendered":"Sv\u00e5rt f\u00f6rs\u00e4mra sjukf\u00f6rm\u00e5ner efter coronakrisen"},"content":{"rendered":"<p><div style=\"padding: 10; width: 650px; height: 440px;;  \"><img decoding=\"async\" src=\"\/Graphics\/UserFiles\/images\/twinsfisch-GFKPATimbvM-unsplash%20(1).jpg\" style=\"width: 650px; height: 440px;\"  border=\"0\"><br \/><span class=\"bildtext\">Niv\u00e5n p\u00e5 kompensationen till sjukskrivna varierar v\u00e4ldigt mellan de europeiska l\u00e4nderna, visar en f\u00e4rsk rapport. Foto: Twinsfisch\/Unsplash.<\/span><\/div>\n<\/p>\n<p>  \tEuropafackets utredningsinstitut publicerade nyligen en genomg&aring;ng av EU-l&auml;ndernas trygghetssystem vid sjukdom. Sedan finanskrisen 2008 har land efter land genomf&ouml;rt reformer och inf&ouml;rt &aring;tstramningar f&ouml;r att d&auml;mpa kostnaderna i systemen och g&ouml;ra dem l&aring;ngsiktigt finansiellt h&aring;llbara.<\/p>\n<p>  \t<strong>S&auml;rskilt h&aring;rda<\/strong> nedsk&auml;rningar har arbetstagarna i &ouml;st- och centraleuropeiska EU-l&auml;nder k&auml;nt av.<\/p>\n<p>  \tAllm&auml;nt sett har reformerna under de senaste tv&aring; decennierna f&ouml;rkortat perioden med sjukf&ouml;rm&aring;ner och minskat ers&auml;ttningsniv&aring;n. S&auml;rskilt efter finanskrisen 2008 vidtogs s&aring;dana &aring;tg&auml;rder. I dag varierar niv&aring;n p&aring; kompensationen till sjukskrivna v&auml;ldigt mellan de europeiska l&auml;nderna, visar rapporten.<\/p>\n<p>  \t&minus; J&auml;mf&ouml;rt med 2008 &auml;r coronapandemin en h&auml;lsokris som skiljer sig mycket fr&aring;n den f&ouml;rra bank- och finanskrisen. Vi ser nu att l&auml;nder har inf&ouml;rt mer gynnsamma villkor i sjukf&ouml;rm&aring;nerna, s&auml;ger Slavina Spasova, p&aring; OSE, European Social Observatory i Bryssel, som studerat fr&aring;gan f&ouml;r Europafackets r&auml;kning.<\/p>\n<p>  \t<strong>Hon understryker <\/strong>att dessa villkor &auml;ven omfattar gruppen egenanst&auml;llda, som inte brukar ha samma f&ouml;rm&aring;ner som andra arbetstagare. I rapporten f&ouml;r Europafacket uppmanas regeringarna att ocks&aring; l&aring;ta tillf&auml;lligt anst&auml;llda, timanst&auml;llda och andra med l&ouml;sa anst&auml;llningar omfattas av de nya f&ouml;rm&aring;nliga villkoren.<\/p>\n<p>  \t&minus; Om vi ser tillbaka p&aring; erfarenheterna fr&aring;n krisen 2008 skulle vi kunna v&auml;nta oss nedsk&auml;rningar i utgifterna f&ouml;r trygghetssystemen n&auml;r ekonomierna ska &aring;terh&auml;mta sig, men den h&auml;r g&aring;ngen blir det nog annorlunda.<\/p>\n<p>  \t<strong>Spasova vill inte<\/strong> utesluta nedsk&auml;rningar, men bed&ouml;mer att sjukf&ouml;rm&aring;nerna fredas i stor utstr&auml;ckning. Kanske g&ouml;rs ist&auml;llet mer l&aring;ngsiktiga justeringar i till exempel pensionssystem.<\/p>\n<p>  \t&minus; Regeringarna &auml;r nog medvetna om att de blir mycket impopul&auml;ra om de r&ouml;r sjukf&ouml;rm&aring;nerna. Vi vet inte n&auml;r n&auml;sta coronav&aring;g kommer eller n&auml;r n&auml;sta epidemi intr&auml;ffar.<\/p>\n<p>  \t<strong>Slavina Spasova<\/strong> s&auml;ger att detta ocks&aring; m&aring;ste bed&ouml;mas utifr&aring;n en EU-dimension. Till skillnad fr&aring;n 2008 trycker inte heller EU-kommissionen p&aring; f&ouml;r &aring;tstramningar i trygghetssystemen. Tv&auml;rtom f&ouml;reslog nyligen Tysklands och Frankrikes ledare, Angela Merkel och Emmanuel Macron, en gigantisk &aring;terst&auml;llningsplan.<\/p>\n<p>  \tCALLE VON SCHEELE<\/p>\n<p>  \t<em>Artikeln publicerades f&ouml;rst av Personal &amp; Ledarskaps systertidning <a href=\"https:\/\/www.arbetarskydd.se\/nyhetsarkiv\/svart-forsamra-sjukformaner-efter-coronakrisen-6996321\">Arbetarskydd.<\/a><\/em><\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<h4>  \tSjukf&ouml;rm&aring;ner i 28 l&auml;nder<\/h4>\n<p>  \tI rapporten till Europafacket finns ocks&aring; en sammanst&auml;llning av sjukf&ouml;rm&aring;nerna i de 28 EU-l&auml;nderna. Den visar:<\/p>\n<p>  \t+ Karensdagar &auml;r vanliga och varierar mellan 1 och 7 dagar.<\/p>\n<p>  \t+ I 23 av 28 medlemsl&auml;nder betalar arbetsgivarna sjukl&ouml;n den f&ouml;rsta tiden, enligt lagstiftning. I fem l&auml;nder &auml;r detta ist&auml;llet beroende av arbetsgivaren eller kollektivavtal.<\/p>\n<p>  \t+ L&auml;ngden p&aring; arbetsgivarens sjukl&ouml;neansvar kan delas in i tv&aring; grupper, dels l&auml;nder med en period av h&ouml;gst tv&aring; veckor, dels l&auml;nder med en m&aring;nad eller mer. Den nederl&auml;ndska perioden &auml;r l&auml;ngst med 721 dagar.<\/p>\n<p>  \t+ Arbetsgivarens sjukl&ouml;n varierar fr&aring;n 25 procent i Slovakien till 100 procent i Belgien och Finland.<\/p>\n<p>  \t+ De statliga sjukf&ouml;rm&aring;nerna varierar stort, fr&aring;n 22 dagar under en niom&aring;nadersperiod i Danmark till tre &aring;r i Portugal. Det &auml;r s&auml;llsynt med en icke lagstadgad l&auml;ngsta period. Sverige &auml;r en av fyra l&auml;nder utan s&aring;dan.<\/p>\n<p>  \t+ I en majoritet av EU-l&auml;nderna varierar de statliga sjukf&ouml;rm&aring;nerna mellan 70 och 100 procent av l&ouml;nen. Men niv&aring;n kan vara beroende av n&auml;r man sist fick bidrag, om l&ouml;ntagaren &auml;r arbetare eller tj&auml;nsteman, om det finns kollektivavtal och typ av sjukdom.<\/p>\n<p>  \t+ I sju EU-stater &auml;r ers&auml;ttningsgraden i de statliga sjukf&ouml;rm&aring;nerna l&auml;gre &auml;n 50 procent. I Storbritannien och Malta &auml;r den bara 20 procent.&nbsp;<\/p>\n<p>  \t+ EU-l&auml;ndernas trygghetssystem f&ouml;r sjuka motsvarar i genomsnitt 1 procent av bruttonationalprodukten, BNP. L&auml;gst ligger den i Rum&auml;nien med 0,2 procent av BNP, h&ouml;gst i Tyskland, 1,9, och Nederl&auml;nderna, 1,7. Sverige ligger p&aring; tredje plats med 1,4 procent av BNP.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>SJUKF\u00d6RM\u00c5NER. Under coronakrisen har EU-l\u00e4nderna inf\u00f6rt mer gener\u00f6sa sjukf\u00f6rm\u00e5ner, men det blir sv\u00e5rt att sk\u00e4ra ner dem igen n\u00e4r \u00e5terh\u00e4mtningen av h\u00e5rt anstr\u00e4ngda ekonomier inleds. Den bed\u00f6mningen g\u00f6r forskaren Slavina Spasova, som lett arbetet med en rapport f\u00f6r Europafacket.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-612","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/612","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=612"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/612\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=612"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=612"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=612"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}