![](\"\/Graphics\/UserFiles\/images\/harli-marten-M9jrKDXOQoU-unsplash.jpg\")
En levande dialog om ledarskapet bidrar till att utveckla friskare arbetsplatser. Foto: Harli Marten, Unsplash.<\/span><\/div>\n<\/p>\n
\tAtt ledarskap har betydelse för anställdas hälsa och välbefinnande kommer säkert inte som en nyhet. Men att det finns så stort hälsofokus i aktuell forskning, det förvånade kunskapssammanställningens ena författare, Daniel Lundqvist, universitetslektor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande på Linköpings universitet.<\/p>\n
\t– Jag trodde att det skulle vara mer fokus på ohälsa. Traditionellt har det varit mer fokus på stress och ohälsa inom arbetsmiljöforskningen, säger Daniel Lundqvist.<\/p>\n
![](\"\/Graphics\/UserFiles\/images\/Daniel-Lundqvist.jpg\")
Daniel Lundqvist. Foto: Pressbild.<\/span><\/div>\n<\/p>\n
\tI början av 2000-talet <\/strong>skedde ett perspektivskifte. Då började forskare rikta blicken mot faktorer som leder till bättre hälsa på arbetsplatserna och det fokuset finns kvar än i dag, inte minst inom ledarskapsforskningen. Kunskapssammanställningen visar att sammantaget så spelar ledarskapet roll för hälsa och välbefinnande och framför allt genom indirekta faktorer.<\/p>\n \t– Faktorer i arbetsmiljön som spelar roll är till exempel de arbetsuppgifter och förutsättningar som finns för att genomföra dem. Hur det sociala klimatet ser ut i organisationen eller på arbetsplatsen påverkar också. Det gör även individens egen inställning och tro på sig själv. Dessutom spelar det roll om individen deltar i hälsofrämjande aktiviteter och insatser, säger Daniel Lundqvist.<\/p>\n \tÄven om det<\/strong> är de indirekta faktorerna som spelar störst roll kan varje ledare göra skillnad genom sitt beteende. Kunskapssammanställningen ger goda idéer om ledarbeteenden som tycks passa bra för att främja hälsa och välbefinnande; att vara en förebild för medarbetarna när det gäller arbete och hälsa, att inspirera och motivera dem i deras arbete och att stimulera medarbetarnas personliga utveckling. Att vara tillgänglig är viktigt som ledare men också att visa förtroende och ge medarbetarna handlingsutrymme och mandat.<\/p>\n \tTvå välkända ledarskapsteorier passar väl in i denna beskrivning. Det är det transformativa och det stödjande ledarskapet. Men, det är inte så enkelt att man bara kan ta efter en sådan ledarteori och använda den som ett recept, menar Daniel Lundqvist. Teorin måste översättas till den verklighet som ledarskapet ska bedrivas i.<\/p>\n \t– En ledare har ju olika förutsättningar och ramar, det är inte så pass enkelt att ledaren kan påverka allt.<\/p>\n \tEftersom ledarskap<\/strong> är situationsberoende och påverkas av vilka individer som är inblandade så finns det inte ett bästa ledarskap som fungerar lika bra överallt. Att söka best practise inom ledarskap är därför dömt att misslyckas, skriver författarna i kunskapssammanställningen. I stället är det en levande dialog om ledarskapet i varje verksamhet som behövs, menar Daniel Lundqvist.<\/p>\n \t– Ledare och medarbetare måste prata med varandra om vad hälsa och ledarskapet innebär för just deras arbetsplats.<\/p>\n \tFast att få till samtal om gemensamma förväntningar är ofta lättare sagt än gjort.<\/p>\n \t– Det kan vara ganska svårt att få till i verkligheten. Det finns ju så mycket en ledare behöver göra. Det blir mindre fokus på den typen av framåtriktade samtal och mer på här och nu.<\/p>\n \tHr-praktiker som vill <\/strong>bidra till friskare organisationer behöver ge ledare rätt förutsättningar i form av ett lagom omfattande ansvar och ett rimligt antal underställda per chef.<\/p>\n \t– Chefer som har 100 underställda gör inget annat än att släcka bränder. Det är svårt att vara visionär då, och det blir svårt att bedriva ett tydligt hälsofrämjande ledarskap, säger Daniel Lundqvist.<\/p>\n \tJENNIE JENSEN <\/p>\n \t <\/p>\n \tUppdraget som Myndigheten för arbetsmiljökunskap gjort på uppdrag av regeringen handlar om att skapa en bild över kunskapsläget när det gäller friskfaktorer i arbetsmiljön och är en del i arbetet med att få bukt med stigande ohälsotal, inte minst den psykiska ohälsan. Tanken med sammanställningen, som ska vara helt klar våren 2021, är att den även ska innehålla råd som arbetsgivare kan omsätta i praktiken.<\/p>\n \tÅtta forskare som är experter inom arbetsmiljökunskap har tagit fram fyra kunskapssammanställningar inom områdena ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, organisering av arbetet samt fysisk belastning.<\/p>\n \tDen övergripande rapporten heter Faktorer som skapar friska och välmående arbetsplatser. Underlaget utgörs av sammanlagt 516 primärstudier och systematiska översikter.<\/p>\n \tKunskapssammanställningen som berör ledarskap heter Ledarskap för hälsa och välbefinnande. Underlaget bygger på 33 studier.<\/p>\n \tNågra av urvalskriterierna för delen om ledarskap var att studierna skulle ha fokus på arbetslivet, vara utförda i Norden, undersöka ledarskap i termer av stilar, beteenden, roller och liknande begrepp eller synonymer. Studierna skulle fokusera på relationen mellan ledarskap och anställdas hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.<\/p>\n \tI studierna som ingår används flera olika typer av mått på hälsa och välbefinnande, men det gemensamma är att alla försöker fånga dessa positiva, salutogena, alltså hälsofrämjande aspekter av hälsa och inte förekomsten av ohälsa.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" FORSKNING. R\u00e4tt slags ledarskap bidrar till friskare arbetsplatser. Det visar den \u00adf\u00e4rska kunskapssammanst\u00e4llningen Ledarskap f\u00f6r h\u00e4lsa och v\u00e4lbefinnande fr\u00e5n Myndigheten f\u00f6r arbets\u00admilj\u00f6\u00adkunskap. Mer dialog om ledarskap p\u00e5 arbets\u00adplatsen \u00e4r en nyckel.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-600","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/600","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=600"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/600\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=600"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=600"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=600"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}} \tOm kunskapssammanställningen<\/strong><\/h4>\n