\tReglerna om företagsbot ändrades på några mycket väsentliga punkter den 1 januari 2020. I mångas öron låter detta påpekande måhända inte särskilt upphetsande eller ens intressant. Av den anledningen vill jag starkt understryka att regeländringarna beträffande företagsbot berör alla arbetsgivare i och med att företagsbot nu kan förekomma som sanktion i alla fall av arbetsmiljöbrott.<\/p>\n
\tDet kan tyckas opedagogiskt av lagstiftaren att använda beteckningen företagsbot beträffande en sanktion som kan användas mot alla typer av juridiska personer, alltså även kommuner, regioner och till och med staten. Det hade kanske varit relevant att ändra beteckning på sanktionen och till exempel kalla den verksamhetsbot, eftersom det handlar om att ett brott, som har begåtts i en juridisk persons verksamhet, kan medföra företagsbot. Nu är ju som bekant inte pedagogik lagstiftarens starkaste gren.<\/p>\n
\tI huvudsak innebär lagändringarna att företagsbotsregelverket har både breddats och skärpts. Breddningen innebär att företagsbot kan utdömas om ett brott (till exempel arbetsmiljöbrott) har begåtts i en näringsverksamhet (samma som tidigare), i en offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet (nyhet) och i alla andra verksamheter, där brottet har ”varit ägnat att medföra en ekonomisk fördel” (nyhet).<\/p>\n
\tI praktiken innebär breddningen att all offentlig verksamhet som också kan utföras av privat utförare (till exempel vård, skola och omsorg) omfattas av företagsbotsreglerna. Detsamma gäller alla andra typer av verksamheter, under förutsättning att den brottsliga aktiviteten har givit eller kunnat ge en ekonomisk fördel. Det sistnämnda kan alltså mycket väl handla om arbetsmiljöbrott. Om exempelvis en statlig myndighet inte bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete eller inte följer reglerna om trakasserier i föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), kan vi utgå från att arbetsgivarens underlåtenhet kortsiktigt har varit kostnadsbesparande. Om detta har medfört ohälsa, har i princip ett arbetsmiljöbrott begåtts och företagsbot kan alltså utdömas.<\/p>\n
\tSkärpningen av företagsbotsreglerna innebär att ”taket” för företagsboten har höjts från 10 miljoner till 500 miljoner kronor. Utan att i det här sammanhanget gå in på detaljerna kring hur företagsboten beräknas och fastställs, kan vi konstatera att det handlar om en anmärkningsvärd skärpning. Tanken är självfallet att de höga sanktionsbeloppen ska förstärka systemets preventiva effekt (som ju är hela idén med företagsboten).<\/p>\n
\tApropå den preventiva effekten vill jag särskilt framhålla att företagsboten varken konkurrerar med det personliga straffansvaret eller ersätter detsamma. I grunden är det fråga om att straffansvar och företagsbotsansvar ska tillämpas parallellt. Vid arbetsmiljöbrott innebär detta att den chef som haft ifrågavarande arbetsmiljöarbetsuppgift (krångligt men korrekt uttryck) kan straffas och att den juridiska personen kan åläggas att betala företagsbot.<\/p>\n
\tTidigare gällde att straffansvaret kunde jämkas med motiveringen att företagsbot utdömdes för samma brott. I den nya lagstiftningen markeras att eventuell sanktionskumulation (beaktande av den samlade sanktionseffekten) endast kan ske på det sättet att företagsboten jämkas om exempelvis företagsledaren (tillika ägaren) i ett litet företag straffas och hans eller hennes företag samtidigt ska drabbas av företagsbot.<\/p>\n
\tDet är med andra ord viktigt att konstatera att chefers personliga arbetsmiljöansvar (straffansvar) i princip inte påverkas av att verksamheten också kan få betala företags- bot vid arbetsmiljöbrott. Breddningen och skärpningen av företagsbotsreglerna motiverar ånyo att arbets- givare klargör för chefer och andra arbetsgivarföreträdare innebörden av begreppet arbetsmiljöansvar. Det viktiga härvidlag är naturligtvis inte att straff och företagsbot kan komma ifråga. Det stundliga arbetsmiljö- arbetet handlar om att se till att man fullgör verksamhetens arbetsmiljö- arbetsuppgifter. I den mån arbets- givaren gör detta, kommer varken straff eller företagsbot att föras på tal.<\/p>\n
\tTOMMY ISESKOG<\/p>\n
\tArbetsrättslig expert<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
ARBETSR\u00c4TT. Breddningen och sk\u00e4rpningen av reglerna f\u00f6r f\u00f6retagsbot motiverar \u00e5terigen att arbetsgivare klarg\u00f6r f\u00f6r chefer inneb\u00f6rden av begreppet arbetsmilj\u00f6ansvar. Det skriver Tommy Iseskog som f\u00f6rklarar vad de nya reglerna inneb\u00e4r.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-575","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/575","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=575"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/575\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=575"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=575"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=575"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}