\tKommer datorerna att göra hälften av alla våra jobb om två decennier? Vad innebär en värld som blir alltmer globaliserad? Det undrade Samhällskontraktet, en samverkan mellan Mälardalens Högskola och Eskilstuna kommun, Västerås stad och landstingen Västmanland och Sörmland. <\/p>\n
\tDe gav forskaren Eva Lindell i uppdrag att göra en översikt av de vetenskapliga studier som finns om framtidens arbetsmarknad och samtidigt undersöka massmedias berättelse om hur jobben i framtiden kommer att se ut.<\/p>\n
\tGenom att belysa vetenskapliga studier och hur dessa beskrivs i massmedier har Eva Lindell fått fram en översikt av den bild vi serveras och hon ser problem med att tyngdpunkten ligger på vissa ämnen medan andra glöms bort. Det kan enligt henne skapa osäkerhet och ge hopplöshet hos dem som är utanför arbetsmarknaden.<\/p>\n
\tDen mest omskrivna vetenskapliga studien <\/strong>om framtidens arbetsmarknad är Osbornes och Freys från 2013 The future of employment. Den handlar om att hälften av alla jobb som utförs på arbetsmarknaden i dag teoretiskt skulle kunna ersättas av datorer och robotar inom 20 år. Enligt Eva Lindell beskrevs studien i massmedierna som något som faktiskt skulle hända. <\/p>\n \t– Kruxet med framtiden är att vi inte vet hur den kommer att se ut men tittar man på hur deras studie används i massmedia så beskrivs den ofta som om det vore fakta. Man skriver ”Hälften av alla jobb ska automatiseras” och ”när hälften av alla jobb digitaliseras”, säger Eva Lindell.<\/p>\n \tOsbornes och Freys studie tar inte hänsyn till förändringar utan bara till de arbetsuppgifter som i dag finns på arbetsmarknaden enligt Eva Lindell. Och vad är egentligen arbete frågar hon och menar att synen på arbete förändrats under historien. Digitaliseringen innebär alltså inte nödvändigtvis att hälften av alla kommer att bli arbetslösa. Och diskussionen hade dessutom kunnat vara den motsatta påpekar hon. <\/p>\n \t– Vi skulle också kunna prata om att arbeta hälften så mycket. Då skulle diskussionen få handla om att fördela det kapital som finns i samhället i stället för att handla om fördelning av arbete. <\/p>\n \tFör nu handlar debatten om konkurrens<\/strong> om jobben, säger Eva Lindell, och trenden i samhället är att vi jobbar mer och mer när det skulle kunna vara det motsatta.<\/p>\n \t– Om vi jobbar mer men behovet av arbete i samhället minskar, då får vi en polarisering. Vilka i samhället kommer att bli vinnare och få de här jobben och vilka kommer att vara förlorare?<\/p>\n \tOch hur kommer jobben att se ut? Globaliseringen och digitaliseringen gör att företagen upplever ett ökat krav på att vara mer flexibla för att kunna konkurrera med andra, enligt Eva Lindell.<\/p>\n \t– Och då trycker man ut det kravet på sina anställda genom att erbjuda mer visstidsanställningar, jobb på timme, frilansarbete. Detta drabbar även arbetstagarnas familjer vilket ger en stor grupp människor med ett väldigt osäkert arbetsliv där trygghetssystemen inte följer med.<\/p>\n \tEva Lindell använder begreppet flexibilisering och den skapar alltså osäkerhet enligt Eva Lindell och hon frågar sig var människor ska hitta sin identitet och trygghet när jobbidentiteten bryts upp för stora grupper.<\/p>\n \tJust digitalisering, globalisering<\/strong> och flexibilisering är de tre övergripande teman som Eva Lindell såg i sitt material. Hon pratar om dessa teman utifrån begreppet diskurs, något hon förklarar som de gemensamma bilder och föreställningar vi har om fenomen.<\/p>\n \t– Till exempel när jag säger att jag är doktorand och jobbar på en högskola använder jag mig av en diskurs kring vetenskap, jag behöver inte förklara för dig att jag har en lång utbildning och har läst många böcker.<\/p>\n \tDiskurserna kan vara problematiska enligt Eva Lindell och ger hastighet på arbetsmarknaden som ett exempel, att allting går väldigt fort. <\/p>\n \t– När vi använder oss av hastighet som en diskurs i relation till framtidens arbetsmarknad kan vi missa att skriva om det som är långsamt, trögrörligt och stabilt. Tittar man på vad massmedia skriver om framtidens arbetsmarknad står det till exempel väldigt lite om den könssegregerade arbetsmarknaden.<\/p>\n \tHon exemplifierar med bristyrkena ingenjörer och sjuksköterskor.<\/p>\n \t– Vi har redan i dag en väldig könsuppdelad arbetsmarknad. Hur kommer det att se ut i framtiden? Jag kan se att vi skriver om att vi vill ha fler kvinnor som söker ingenjörsutbildningen men vi pratar mindre om att fler män borde söka till undersköterska.<\/p>\n \tI diskursen är det kvinnorna som ska förändras och likadant är det i debatten om deltid.säger Eva Lindell och ger ett alternativt sätt att prata om framtidens arbetsmarknad:<\/p>\n \t– Tänk om vi i stället skulle säga, att det är toppen att så många kvinnor jobbar deltid. Hur ska vi få männen att jobba lika mycket deltid och vara hemma mer med sina barn?<\/p>\n \tEn annan tystnad som finns i massmedia<\/strong> men som finns med i den teoretiska litteraturen, det är miljöfrågan i relation till framtidens arbetsmarknad. I den teoretiska litteraturen presenteras miljöområdet som en möjlighet, ett område där det finns ett enormt behov av arbete berättar Eva Lindell. Men i massmedia beskrivs arbetsmarknaden som en fråga och miljöområdet som en helt annan. Och den ensidiga bilden är problematisk, något Eva Lindell själv möter när hon undervisar på Mälardalens högskola.<\/p>\n \t– Jag upplever att ungdomar i dag är oroliga för framtidens arbetsmarknad. Kommer vi att få några jobb, hur kommer de se ut? Om vi visar upp en bild av att 50 procent av alla jobb försvinner då påverkar det de val människor gör och deras hoppfullhet.<\/p>\n \tDen andra delrapporten blev klar under hösten 2015 och båda är presenterade för både politiker och tjänstemän. Tanken är att de ska användas som underlag för regionens offentliga aktörer att kunna föra diskussioner om framtiden.<\/p>\n \t– Vilka frågor ska vi ställa oss om förändringar, vad finns det för hot och möjligheter beskrivet i teoretisk litteratur och massmedia. Vad är det för bilder som reproduceras i massmedia?<\/p>\n \tEva Lindell tror att vi måste ge hopp till dem som är unga i Sverige i dag och inte bara genom att säga att alla ska bli entreprenörer.<\/p>\n \t– Att ge hopp om en meningsfull framtid, det tror jag är grejen för oss som är yrkesverksamma i dag. Miljöfrågan kan vara en sådan, där finns ett enormt behov av arbete. •<\/p>\n \tEva Lindell»<\/strong> \tÅr 2009 påbörjade hon sitt avhandlingsarbete som handlar om studieval till företagsekonomiska utbildningar.<\/p>\n \tEva är verksam i forskargruppen Nya Managementpraktiker (NMP) vid Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, Mälardalens högskola.<\/p>\n \tRapporterna kan du läsa här<\/a>. Det går också bra att mejla Eva Lindell<\/a>.<\/p>\n \t
\tEva Lindell tog sin magisterexamen från personalvetarprogrammet vid Göteborgs universitet år 2000 och har därefter arbetat med personalfrågor bland annat i Södertälje kommun och vid Mälardalens högskola.<\/p>\n