\tUtgångspunkten i den svenska avtalsrätten är att ett avtal uppkommer i och med att två (eller flera) parter är överens om någonting. Sådana avtal brukar benämnas konsensualavtal; konsensus råder parterna emellan. Somliga avtal kräver emellertid viss form för sin giltighet. Dessa avtal kallas formalavtal. Vanligtvis betyder formkravet att avtalet måste ha skriftlig form för att giltighet och bundenhet ska uppkomma.<\/p>\n
\tPå arbetsrättens område kan konstateras att ett anställningsavtal är ett konsensualavtal. I praktiken innebär detta att anställningsavtalet kan etableras genom konkludent handlande. Det vill säga att inget formellt avtal slutits men att parterna agerar som om det gjorde det. Konstaterandet är särskilt viktigt mot bakgrund av att arbetstagarskapet är tvingande till arbetstagarens förmån.<\/p>\n
\tParterna i ett arbetsavtal kan alltså inte avtala om att arbetsavtalet inte ska vara ett anställningsavtal. Oavsett hur ett arbetsavtal har betecknats (konsultavtal, bemanningsavtal, entreprenadavtal, uppdragsavtal, etcetera) kan det alltså prövas (ytterst i domstol) om arbetsavtalet har blivit ett anställningsavtal genom konkludent handlande (se till exempel AD 2012 nr 24, AD 2013 nr 32 och AD 2013 nr 92).<\/p>\n
\tEtt kollektivavtal däremot är ett formalavtal. Kollektivavtalet måste ha skriftlig form för att över huvud taget existera. Detta skriftlighetskrav kan naturligtvis uppfyllas genom att parterna upprättar ett skriftligt kontrakt. Oftast ser också ett kollektivavtal ut på det sättet.<\/p>\n
\tSkriftlighetskravet kan emellertid också uppfyllas genom att parter, som kan träffa kollektivavtal (å ena sidan arbetsgivarorganisation eller enskild arbetsgivare och å andra sidan facklig organisation), överenskommer om någonting som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare samt dokumenterar denna överenskommelse i ett justerat förhandlingsprotokoll.<\/p>\n
\tI ett fall som Arbetsdomstolen nyligen avgjorde (AD 2019 nr 47) hade en arbetsgivarorganisation och en arbetstagarorganisation olika uppfattning i frågan om huruvida en skrivning i ett justerat förhandlingsprotokoll utgjorde ett kollektivavtal.<\/p>\n
\tSkrivningen handlade om hur parterna skulle anges i ett avtalstryck. Den fackliga organisationen menade att den omtvistade formuleringen utgjorde ett kollektivavtal och att arbetsgivarorganisationen, genom att utforma det aktuella avtalstryck på ett sätt som avvek från formuleringen i förhandlingsprotokollet, hade gjort sig skyldig till ett kollektivavtalsbrott.<\/p>\n
\tArbetsdomstolen konstaterade att överenskommelsen fanns intagen i ett justerat förhandlingsprotokoll, att frågan rörde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och att orden i protokollet uttryckte en avtalsavsikt. Kravet på avtalsavsikt innebär i praktiken att den språkliga formuleringen bör uttrycka att parterna är överens, eller på annat språkligt tydligt sätt ge uttryck för en avtalsavsikt (vilja att träffa avtal).<\/p>\n
\tDet ska noteras att det också krävs att de personer som har undertecknat ett kollektivavtal – alternativt justerat förhandlingsprotokollet som innehåller en överenskommelse av kollektivavtalskaraktär – har behörighet att sluta kollektivavtal.<\/p>\n
\tDen saken var inte tvistig i det ovan nämnda fallet, men ska naturligtvis framhållas i mer alldagliga situationer, när frågan om den rättsliga innebörden av formuleringar i förhandlingsprotokoll kan komma på tal.<\/p>\n
\tKonstaterandet att ett kollektivavtal kan uppkomma genom en formulering i ett förhandlingsprotokoll innebär förvisso att part kan bli bunden av ett kollektivavtal utan att parten har varit medveten om saken eller haft kunskap om innebörden av en kollektivavtalsförpliktelse.<\/p>\n
\tOm det i ett justerat förhandlingsprotokoll uttrycks att parterna är överens om någonting som rör förhållandet arbetsgivare-arbetstagare, och protokollet justeras av personer som i princip har behörighet att teckna kollektivavtal, har alltså en kollektivavtalsförpliktelse uppkommit. Om part då inte fullgör denna förpliktelse, gör sig parten skyldig till ett kollektivavtalsbrott.<\/p>\n
\tTOMMY ISESKOG<\/p>\n
\tArbetsrättsexpert
\tDriver Iseskogs Juridiska konsultbyrå<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
EXPERTEN Det g\u00e4ller att ha koll p\u00e5 vilka avtal som tr\u00e4ffas, skriver arbetsr\u00e4ttsexperten Tommy Iseskog. I ett fall som Arbetsdomstolen nyligen avgjorde hade en arbetsgivarorganisation och en arbets\u00adtagar\u00adorga\u00adnisa\u00adtion olika uppfattning i fr\u00e5gan om huruvida en skrivning i ett justerat f\u00f6rhandlingsprotokoll utgjorde ett kollektivavtal.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-484","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/484","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=484"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/484\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=484"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}