\t– Framtidens arbetsmarknad är inte skriven i sten. Med rätt policys och institutioner kan den bli mer inkluderande och belönande än den är idag, säger Stijn Broecke. <\/p>\n
\tAllt beror enligt OECD:s slutsatser på vilka beslut länderna tar för att möta strukturomvandlingen.<\/p>\n
\tArbetsmarknadsdepartementet<\/strong> arrangerade på måndagseftermiddagen ett kunskapsseminarium om hur framtidens arbetsmarknad kan komma att påverkas av den tekniska utvecklingen.<\/p>\n \t– Att allt fler arbeten blir automatiserade ser vi redan idag. Enligt OECD:s rapport har 14 procent av alla jobb hög risk för att bli automatiserade. Runt 32 procent av jobben väntas bli radikalt förändrade.<\/p>\n \tMånga frågar sig om den snabba utvecklingen innebär slutet för de traditionella anställningarna och för dagens relation mellan anställda och arbetsgivare. <\/p>\n \t– Det kan inte förnekas att det kommer att efterfrågas andra arbetsuppgifter och kompetenser än vad som finns idag, säger Stijn Broecke.<\/p>\n \tMen han menar att allt inte kommer att automatiseras.<\/p>\n \t– Det finns det sociala, etiska och kostnadsskäl till, säger han.<\/p>\n \tHan ser ingen anledning<\/strong> till panik. Teknologin skapar också nya jobb och många nya yrken.<\/p>\n \t– Den kan även öka produktionen, kvaliteten och göra arbetet mer effektivt.<\/p>\n \tStijn Broecke lyfter fram att de nordiska länderna har en väldigt hög sysselsättningsgrad.<\/p>\n \t– Trots automatiseringens framfart ser vi faktiskt en ökning av sysselsättningsgraden i de flesta OECD-länder, säger han.<\/p>\n \tStijn Broecke ser dock några problem vid horisonten:<\/p>\n \t1. De nya jobb som skapas skiljer sig mycket från dagens arbeten. Och många av de nya jobben är högkvalificerade.<\/p>\n \t <\/p>\n \t2. Det sociala skyddet behöver förändras och anpassas till den nya arbetsmarknaden. Till exempel omfattas en stor del arbetare idag inte av något socialförsäkringssystem.<\/p>\n \t– Människor måste sannolikt byta yrke när de förlorar sina jobb som ett resultat av automatiseringen, säger Stijn Broecke.<\/p>\n \tMen många arbetare <\/strong>saknar den kompetens som krävs för de nya jobben.<\/p>\n \tSex av tio har inte baskunskaper om hur man använder informationsteknologi. En stor andel har ingen datorerfarenhet alls. <\/p>\n \t– Vi måste förändra tankesättet kring lärande i vuxen ålder. De nuvarande systemen är dåligt rustade för den här stora utmaningen.<\/p>\n \tMöjligheten till lärande och träning måste följa med individen, oavsett vad som händer honom eller henne under karriären, menar Stijn Broecke.<\/p>\n \tHan framhåller <\/strong>att vi måste se till att dela på kostnaderna för denna förändring mellan individer, arbetsgivare och samhället som helhet. <\/p>\n \tÄven ländernas socialförsäkringssystem måste anpassas, enligt OECD.<\/p>\n \tNär det gäller anställningsformer är OECD:s bedömning att heltidsanställningen fortfarande är vanligast förekommande i OESD-länderna, även om en av nio arbetare har en tillfällig anställning.<\/p>\n \t– Ur arbetsgivarnas perspektiv är det en fördel att kunna erbjuda heltidsanställningar för att attrahera men också för att kunna behålla talanger. Genom att investera i personalen ökar produktiviteten och därmed också vinsterna, menar Stijn Broecke.<\/p>\n \tSociologen Tomas Berglund från Göteborgs universitet medverkade också under seminariet. Han berättade under rubriken "Digitalization at work: towards polarization or upgrading" om resultatet i ett pågående stort nordiskt projekt om framtidens arbetsmarknad som finansieras av Nordiska ministerrådet.<\/p>\n \tOECD-rapporten The future of work<\/a><\/p>\n \tLENA GUNNARS<\/p>\n