\t<\/p>\n
\tAtt anställa en sjuksköterska utan legitimation eller en lastbilschaufför utan lastbilskörkort är direkt farligt. Att anställa en ekonomichef som tidigare tagit stora sms-lån och haft andra riskbeteenden med pengar kan väcka varningsklockor. Mer diffusa är risker kopplade till stöld av företagshemligheter eller om någon inte brukar bete sig bra mot kolleger.<\/p>\n
\tFelrekryteringar är dyrt<\/strong> och organisationens varumärke och förtroende hos kunderna kan skadas.<\/p>\n \t– Bakgrundskontroller är oerhört viktigt. Det hänger ihop med ett strängt anställningsskydd som gör att det blir svårt att rätta till en felaktig rekrytering, säger Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.<\/p>\n \tMen var går gränsen för den personliga integriteten? När blir man fri från sin historia och anses ha sonat sitt brott? Enligt Dan Larsson, på säkerhetsföretaget Insight Security, handlar det inte om att den som har gjort ett brott inte kan få ett jobb.<\/p>\n \t– Det är aldrig meriterande att vara dömd för ett brott, men det kan samtidigt finnas andra saker som är meriterande. Man måste ha en helhetsbild av personen. Men det kräver mycket av den som rekryterar, säger han.<\/p>\n \tDe företag som är <\/strong>specialiserade på bakgrundskontroller betonar därför vikten av strukturerade processer där man vet varför man söker viss information och vilka källor som kan ge denna.<\/p>\n \tVad som menas med bakgrundskontroller råder det delade meningar om. En vanlig missuppfattning är att bakgrundskontroller är synonymt med utdrag ur belastningsregister. Men det innebär allt från klassisk referenstagning, googling, kreditkontroll till att kontrollera att man gått den specifika utbildningen, och arbetat på de arbetsplatser man uppger. Någon reglering som begränsar en arbetsgivares möjligheter att ta in information om en arbetssökande finns inte.<\/p>\n \tEn mer omfattande<\/strong> bakgrundskontroll läggs ofta ut på specialiserade företag. Pierre Gudmundsson, på bakgrundskontrollföretaget Scandinavian Recruitment Intelligence, uppger att intresset i Sverige ökat markant de senaste tio åren.<\/p>\n \t– Internationellt har detta varit ett fenomen mycket längre. Men nu går det tydligt i en sådan riktning även här. Bland annat börjar search- och bemanningsbolag ha med bakgrundskontroller, det är nytt, säger Pierre Gudmundsson.<\/p>\n \tPå rekryteringsbolaget<\/strong> K2 Search, som framför allt hjälper till med chefsrekryteringar, har man planer på att lägga in bakgrundskontroller i grundpaketet för vissa roller.<\/p>\n \t– Det är för att hålla våra garantier. Vi tycker att det är märkligt att vi inte förmedlar fler bakgrundskontroller. Rekryterande chefer litar oftast på sitt omdöme och på att det som kandidaterna anger stämmer, säger Eva Backstam, senior konsult på K2 Search.<\/p>\n \tStockholms Handelskammare undersöker årligen intresset för bakgrundskontroller bland svenska företag och offentlig sektor. De knappt 300 företag som svarat i årets undersökning uppger att den vanligaste bakgrundskontrollen de gör är referenstagning följt av kontroll av tidigare anställningar och utbildningsstatistik. En tydlig skillnad från föregående års undersökningar är att fler företag och organisationer i offentlig sektor ser ett ökat behov av kontroll av frånvaro via Försäkringskassan, 48 procent uppger att de vill kontrollera det. Man uppger också att man i större utsträckning än i dag skulle vilja undersöka brottsdomar och stämningar vid en rekrytering.<\/p>\n \tDetta går i linje med att antalet<\/strong> registerutdrag från belastningsregistret också har ökat markant de senaste åren. Från 40 000 utdrag år 2003 till nästan 300 000 år 2014, vilket framgår i den statliga utredningen om registerkontroller i arbetslivet som kom 2014.<\/p>\n \tVissa företag och offentlig verksamhet har rätt att utföra en registerkontroll inför anställning. Det kan till exempel vara inom skola, Kriminalvården eller Försvarsmakten. Arbetsgivaren kan då begära ut uppgifter direkt ur belastningsregistret eller genom att den arbetssökande själv begär ut ett utdrag ur registret. Den enskilde har rätt att se registeruppgifter som rör dem själva och kan därför alltid begära ut ett registerutdrag. Mycket talar för att den stora ökningen av registerutdrag till stor del kan förklaras av att det blivit allt vanligare att arbetsgivare vill att arbetssökande visar upp detta, skriver utredaren. Dessa arbetsgivare har ingen uttrycklig rätt till detta, men eftersom det saknas reglering finns heller inget uttryckligt förbud.<\/p>\n \tNu förbereder regeringen<\/strong> ett nytt lagförslag som ska förbjuda arbetsgivare att begära registerutdrag. Syftet med en sådan lag är att stärka den personliga integriteten i arbetslivet. Den ska också förbättra möjligheten för personer som dömts för ett brott att återanpassa sig i samhället.<\/p>\n \tI en ny utredning som kom i slutet av april föreslår utredaren vilka som ska undantas från ett sådant generellt förbud. Det handlar bland annat om Kriminalvården, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Vissa företag inom finans och vård ska också fortsättningsvis kunna begära utdrag ur belastningsregister, anser utredaren.<\/p>\n \tSamtidigt som en lagändring<\/strong> förbereds för att skydda den personliga integriteten har det kommit en handfull företag som erbjuder sina kunder att med en enkel slagning på personnummer eller namn komma åt olika typer av brott och tvister som personen varit inblandad i. Förutom brottmål erbjuder en del av företagen i branschen möjlighet att se exempelvis vårdnadstvister, tvångsvård av missbrukare och psykiskt sjuka och körkortsingripanden.<\/p>\n \tDetta är möjligt då företagen har utgivningsbevis och kan därför precis som andra publicister begära ut och publicera allmänna handlingar från domstolar. Dessa företag kritiseras från olika håll för att de kringgår lagens intention med offentlighetsprincipen.<\/p>\n \tFöretaget Verifiera är ett av företagen som erbjuder denna tjänst. De tycker att de både ger en bra service och att hjälper företag att minimera risker.<\/p>\n \t– Det handlar om att skydda verksamheten, men det handlar också om omsorg om medarbetarna, att skydda de redan anställda, säger EvaLotta Wahlström, Key Account Manager på Verifiera.<\/p>\n \tI Finland har man resonerat<\/strong> annorlunda kring integriteten i arbetslivet. Där får man enbart behandla personuppgifter i en rekrytering som är direkt nödvändiga med hänsyn till arbetstagarens anställning.<\/p>\n \tFackförbundet Unionen är inne på samma linje och anser att kontroll utöver den information som den arbetssökande själv uppgett ska minimeras.<\/p>\n \t– Jag hör att bakgrundskontroller blir slentrian, att man ska visa att man är en duktig arbetsgivare och ta reda på information även om man inte kan visa att det finns ett verkligt behov. Men det riskerar att bli ett snokande som inte är relevant. Jag tycker att den traditionella fackliga delaktigheten kan vara ett bra sätt att göra kontroll på, att den fackliga representanten kontrollerar med facket på det tidigare stället, säger Martin Wästfelt, Unionens chefsjurist.<\/p>\n \tÄven om fler vill göra <\/strong>bakgrundskontroller är frågan känslig. Företag som Personal & Ledarskap varit i kontakt med har inte velat ställa upp på en intervju, inte ens anonymt. Man är rädd för att bli missförstådd och är rädd om sitt varumärke.<\/p>\n \t– Vi måste avmystifiera detta. Bakgrundskontroller har blivit en stor grej sedan några år tillbaka, men det handlar mer om att man börjat använda det begreppet. Bakgrundskontroller har alltid gjorts, det börjar när man tar den första referensen. Det handlar om vilka verktyg man vill använda och hur djupt man vill gräva, säger Dan Larsson. <\/p>\n \tELSA FRIZELL<\/p>\n \tLäs också:<\/p>\n \tRegisterkontroll kan bli förbjudet<\/a><\/p>\n \tFacken stoppade kontroller på storföretaget<\/a><\/p>\n