\tDan Hasson, stressforskare och författare, har precis kommit ut med sin nya bok: Faktastiskt – rätt strategier för ledare och hr. Han hoppas att boken kan bidra till att hr kan lägga tid på det de faktiskt är utbildade för: strategisk organisationsutveckling. <\/p>\n
\tI boken guidar han läsaren att välja handlingssätt utifrån fakta istället för att utgå från seglivade myter inom exempelvis stress, förändringsarbete och arbetsbelastning. Idén till boken kom när han gång på gång upprepade samma saker som föreläsare ute hos arbetsgivare. <\/p>\n
\t-Jag kände att jag blev en papegoja som åkte runt och sa samma saker. Det finns ett behov av ett bra material som hjälper arbetsgivarna att basera beslut på fakta. <\/p>\n
\tDan Hasson tar ett exempel: arbetsbelastning.<\/strong> Problemet är, menar han, att många tror att det är den höga arbetsbelastningen som är skadlig. Dan Hassons egna data visar tvärtemot att de som har högre arbetsbelastning mår bättre än de som har lägre. <\/p>\n \t-Hög arbetsbelastning kan tyda på god hälsa. Eller risk för ohälsa. Men låg arbetsbelastning kan också visa på god hälsa. Eller etablerad ohälsa. <\/p>\n \tSamma resultat har tydliggjorts i nyligen publicerad forskning som genomförts tillsammans med Dan Hassons kollega Karin Villaume: att de som mår bäst har hög arbetsbelastning. Det är snarare bristen på återhämtning som skapar problem. <\/p>\n \tMen många arbetsgivare<\/strong> mäter arbetsbelastning fel, anser Dan Hasson. Att fråga hur hög är din arbetsbelastning, ger en godtycklig gränsdragning om man utgår från att högre poäng nödvändigtvis är dåligt. Var går gränsen? Vid sex på en tiogradig skala? Det finns inte en vedertagen gränsnivå. Sker mätningen på fel grunder riskerar vi helt enkelt att dra för stora växlar på resultaten och kan ta fram insatser för ett problem som i verkligheten är mindre än det på pappret framstår. Lösningen är att istället till exempel fråga: har du för mycket att göra och hur nöjd eller missnöjd är du med det? <\/p>\n \tI praktiken kan den nuvarande vaga beskrivningen av vad som utgör ohälsosam arbetsbelastning få märkliga följder och skapar, enligt Dan Hasson, risk för rättsosäker tillämpning av lagen. <\/p>\n \t-Om arbetsgivare blir vitesförelagda för uppmätt hög arbetsbelastning så finns risken att de får betala böter för att personalen mår bra. <\/p>\n \tDan Hasson höjer också<\/strong> ett varningens finger för de verktyg som finns på marknaden för att undersöka hälsa och stress på arbetsplatser. Något många har gemensamt är att de hävdar att verktygen är vetenskapligt framtagna. Men skrapar man på ytan är det väldigt få som har testat sina verktyg och enkäter och påvisat effekter på ett vetenskapligt korrekt sätt. Hr sätter krav på att de verktyg de köper in ska vara byggda på evidens, men har inte alltid tillräcklig kompetens att kunna avgöra detta. Den viktigaste frågan man som beställare ska ställa är enligt Dan Hasson: Var är publikationen som visar EFFEKTEN av att använda metoden?<\/p>\n \t-Du som hr är ju intresserad av att ni ska få en effekt, men naturligtvis också av att enkäten i sig är framtagen på rätt sätt och mäter det den avser. Får du ett luddigt svar av leverantören, backa!<\/p>\n \tI nästa steg<\/strong>, där du fått en publikation av leverantören, gäller det att se upp. Många gånger finns det mycket riktigt en psykometrisk testning, det vill säga att det finns ett matematiskt samband mellan frågorna i enkäten, men det räcker inte för att den aktuella metoden kan anses vara valid, det vill säga mäter det den avser att mäta. Om du som beställare tycker det är svårt att läsa en vetenskaplig rapport – ta hjälp av en forskare som kan vara en second opinion. <\/p>\n \t-Även inom forskningen är detta svårt. Om vi som forskar inte alltid mäter stress på ett korrekt sätt så förstår jag att det här är svårt, säger Dan Hasson.<\/p>\n \tYtterligare en varning:<\/strong> Ett vanligt misstag när man mäter stress är att man ställer frågor om stress. Hur stressad är du just nu, är som att fråga,hur är vädret idag?<\/p>\n \t-Stress är en metafor för många saker så man behöver definiera vad det är man vill mäta. Är det stress som orsak eller fenomen? Eller är det som konsekvens, det vill säga stressrelaterad ohälsa? Det finns utmärkta formulär för detta, men man behöver veta vad man vill mäta för att kunna välja rätt. Två bättre frågor för att återspegla hälsa och välbefinnande är Hur mår du just nu? och Hur är din energinivå just nu? <\/p>\n \tTill och med väletablerade verktyg som Perceived Stress Scale har brister, menar Dan Hasson.<\/p>\n \t-Det verktyget är ett av de mest använda för att mäta stress, men problemet med det är att det ställer frågor som: Under den senaste månaden, hur ofta har du varit stressad? Det är svårt att minnas! Det här testet verkar dessutom egentligen mäta mer depression än stress enligt enkätkonstruktörernas egna tester. <\/p>\n \tAlarmistiska rapporten<\/strong> om att vi aldrig varit så stressade som nu ger inte Dan Hasson mycket för. <\/p>\n \t-Hur har de mätt? Mäter man fel blir det fel! Det är omöjligt att säga om vi är mer stressade än någonsin, stress är en relativ upplevelse. <\/p>\n \tSumma summarum vill Dan Hasson se hr och ledare som de som kommer med frågor – inte med svaren. <\/p>\n \t-Din roll är att samla in fakta, bedöma dessa och se till att skapa dialog och delaktighet med organisationen. Tänk alltid: Vad betyder det här? Sedan behöver du veta om ni som arbetsgivare behöver göra någonting – eller inte beroende på vad resultaten visar. <\/p>\n \tDan Hasson målar upp ett scenario: <\/p>\n \t-Tänk dig att ni har gjort en arbetsmiljökartläggning och fått en massa röda områden. Hela helgen har du ångest, du tänker: vad ska jag göra? Men här ska du komma ihåg: Det är INTE du som chef som ska ta fram lösningarna. Dina egna förslag är sekundära. Lyssna på medarbetarnas förslag. DET är det primära. Då arbetar du också i enlighet med Arbetsmiljölagen som förutsätter både dialog och delaktighet.<\/p>\n \tJENNIE JENSEN<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Det \u00e4r f\u00f6rr\u00e4diskt att g\u00e5 p\u00e5 instinkt och myter n\u00e4r det g\u00e4ller organisationsutveckling. Hr och ledare beh\u00f6ver omfamna ett faktabaserat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ttre effekt av sina insatser. Och lyssna mer p\u00e5 organisationen snarare \u00e4n att komma med egna l\u00f6sningar. Det anser forskaren och f\u00f6rfattaren Dan Hasson.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-354","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/354","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=354"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/354\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=354"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=354"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=354"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}