![](\"\/Graphics\/UserFiles\/images\/uppdrag-20190220--(2).jpg\")
\tSven Johansson. Foto: Suvad Mrkonjic\/MTT<\/span><\/div>\n
\t– Det behöver inte betyda att medarbetarägandet är enda anledningen. Men det finns något positivt avvikande här, säger Sven Johansson.<\/p>\n
\tI tider av hög orderingång har engagemanget tagit sig uttryck i att det aldrig varit problem att få medarbetarna att ställa upp på den övertid som krävts.<\/p>\n
\t– Alla här vet att om vi ska finnas kvar, så måste vi jobba på. Vi tänker alltid på kunden först.<\/p>\n
\tJust överlevnad är skälet till att Ljuders sedan 1980-talet är ett av få medarbetarägda företag i Sverige. I samband med ett generationsskifte hotades företagets existens och alla medarbetares jobb. Räddningen blev att alla gick in som delägare. Och modellen har fungerat väl sedan dess. Det är också därför Ljuders ofta får statuera exempel – de är helt enkelt ett väldigt gott och utmärkande exempel på en företeelse som är förvånansvärt marginell i Sverige.<\/p>\n
\tI praktiken drivs företaget som vilket som helst med ledningsgrupp och styrelse, men i styrelsen är alla delägare, utom styrelseordföranden som är extern. En gång om året, på bolagsstämman, röstar medarbetarna om vilka som ska sitta i styrelsen. I den dagliga driften har medarbetarna motsvarande inflytande som i vilket företag som helst, med produktionsledning och kollektivavtal. Där kommer den vanliga fördomen om medarbetarägande på skam. Det behöver inte bli stökigt på grund av konsensussökande, för det fungerar helt enkelt inte så.<\/p>\n
\tAlla kan inte vara överens i allt – och det är därför det finns en organisationsstruktur med ledningsgrupp och vd precis som i vilket annat företag som helst.<\/p>\n
\t– Man måste hitta en rimlig balans i inflytande. I dag fungerar det väldigt väl. Det är snarare så att jag skulle vilja släppa på fler beslut till medarbetarna där inte jag som vd behöver tycka till eller godkänna. Jag försöker jobba så att engagemanget finns kvar. Jag vill göra medarbetarna ännu mer delaktiga i dagliga beslut och kunna påverka genom att delegera. Men så kan man ju leda oavsett ägandeform, säger Sven Johansson.<\/p>\n
\tFör att få möjlighet att bli delägare behövs en tillsvidareanställning. I dag är 17 medarbetare delägare och tre är visstidsanställda. Ägarskapet pågår ända till en medarbetare slutar. Det finns inte möjlighet att köpa ut sig innan man slutat, men det man betalat in får man tillbaka.<\/p>\n
\tSven Johansson tycker inte att det finns några direkta nackdelar med att medarbetarna också är ägare. Det skulle i så fall vara att många tidvis har jobbat mycket.<\/p>\n
\tAtt leda en medarbetarägd organisation kräver inte mer av ledarskapet än i ett annat företag, tycker Sven Johansson. Det är lika viktigt att hela tiden hålla visioner och mål levande.<\/p>\n
\t– Vi måste hela tiden jobba på den gemensamma målbilden och behålla engagemang över tid.<\/p>\n
\tStolthet är definitivt en faktor som medarbetarägande för med sig, enligt Sven Johansson. Även det faktum att företaget har överlevt sedan 1876, och att en av företagets största kunder är Volvo, bygger stolthet.<\/p>\n
\t– Vi är ingen källarfirma. Alla vet att ska vi kunna leverera till sådana företag som Volvo, då måste vi vara bra.<\/p>\n
\tSven Johansson tror att medarbetarägande på samma sätt som på Ljuders skulle kunna fungera i en större organisation men att det nog skulle skilja sig åt en del.<\/p>\n
\t– Jag tror det är lättare när alla fikar tillsammans. Blir det för stort kanske ägarskapet suddas ut. Här kan ju alla vara med och påverka.<\/p>\n
\tFör Ljuders innebär medarbetarägarskapet också marknadsföringsmässiga fördelar. Reaktionen från omgivningen brukar vara nyfiket positiva.<\/p>\n
\t– När vi berättar om det så blir reaktionen ’Oj, vad häftigt!’. Vi kan berätta om hur det fungerar. Om vad delaktigheten innebär. Och att det tidvis innebär mycket jobb.<\/p>\n
\tJENNIE JENSEN <\/p>\n
\t <\/p>\n
\tFAKTA: De anställda tog över 1980<\/h4>\n
\tLjuders togs över i samband med ett generationsskifte 1980 av 36 av de då 42 anställda. Företaget har gått med vinst de senaste tio åren, 2012 undantaget. De anställda som varit kvar i 35 år har i dag aktier värda 100 000 kronor.<\/p>\n
\tInitiativet till de anställdas delägande togs av dåvarande vd och ägare Bertil Vedenbrant. Visionen var att de anställda skulle bli delägare i något värdebeständigt som skulle ge högre ränta än ett bankkonto. Anställningstryggheten skulle bli större eftersom medarbetarnas intresse och engagemang för verksamheten antogs stiga. De anställda var först tveksamma men ändrade sig när de insåg att alternativet kunde bli en försäljning och på sikt en nedläggning. Formellt satsade varje anställd 14 000 kronor för att tillsammans kunna ta över aktiekapitalet på en halv miljon kronor. Varje anställd fick en extra tusenlapp i månader för att täcka räntor och återbetalning av eventuellt lån.<\/p>\n
\tI samband med pension utbetalas hälften direkt och resten med 2 000 kronor tills allt är återbetalt, för att inte äventyra aktieägarföreningens finansiella ställning. Om någon slutar så återköps aktierna genom hembudsklausuler. Alla tillsvidareanställda är ägare. I dag får en ny delägare betala ett insatskapital på 36 000 kronor.<\/p>\n
\t2015 fick Ljuders det första stora jämlikhetspriset som delas ut av stiftelsen Jämlikhetsfonden. Juryns motivering löd: "Ljuders Nickelsilfverfabrik har visat att ett medarbetarägt och demokratiskt styrt industriföretag kan vara både effektivt och konkurrenskraftigt. Den jämlika och demokratiska ägandeformen har varit en styrka som möjliggjort alla medarbetares engagemang och kreativitet.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Ljuders Nickelsilfverfabrik i Hovmantorp har \u00e4gts av med\u00adarbetarna sedan 1980. F\u00f6r att g\u00f6ra det b\u00e4sta av engagemanget beh\u00f6ver organisationens m\u00e5l- och visionsarbete h\u00e5llas levande och organisationsplanen vara tydlig.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-322","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/322","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=322"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/322\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=322"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=322"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=322"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}