{"id":30,"date":"2022-05-16T01:28:32","date_gmt":"2022-05-16T01:28:32","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=30"},"modified":"2022-05-16T01:28:32","modified_gmt":"2022-05-16T01:28:32","slug":"forskare-varnar-styrning-overstyr","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=30","title":{"rendered":"Forskare varnar: styrning \u00f6verstyr"},"content":{"rendered":"<p>  \tMikael C&auml;ker, f&ouml;retagsekonomiska institutionen vid G&ouml;teborgs universitet, har tillsammans med Sven Siverbo, professor, och Johan &Aring;kesson, universitetsadjunkt och managementkonsult, genomf&ouml;rt studien <em>&Ouml;verdos av styrning inom offentlig sektor<\/em>.<\/p>\n<p>  \tResultatet visar att styrningen under &aring;ren 2007&ndash;2012 &ouml;kade p&aring; bred front. S&aring;v&auml;l finansiella m&aring;tt och antal m&aring;l, som antalet policyer och initiativ till v&auml;rderingsstyrning &ouml;kade.<\/p>\n<p>  \tParallellt upplevde medarbetarna att intensiteten i styrningen &ouml;kade. De negativa konsekvenserna l&auml;t inte v&auml;nta p&aring; sig. N&auml;rmre 60 procent uppgav att de upplevde motstridiga m&aring;l och krav i arbetet, och drygt 35 procent upplevde att f&ouml;rv&auml;ntningarna p&aring; dem var orimliga samt att det var oklart vad som f&ouml;rv&auml;ntades av dem och deras arbetsenhet.<\/p>\n<p>  \tKnappt 25 procent sa sig inte uppleva n&aring;gra negativa konsekvenser. Bland anst&auml;llda med operativa arbetsuppgifter var det endast 7 procent som inte upplevde negativa konsekvenser.<\/p>\n<p>  \t<strong>Det finns ingen anledning att tro <\/strong>att styrningen minskat sedan unders&ouml;kningen gjordes. Snarare tv&auml;rtom.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<div style=\"padding: 10; width: 120px; height: 160px; margin: 6px; float: left;;  \">  \t<img decoding=\"async\" border=\"0\" src=\"\/Graphics\/UserFiles\/images\/Omslag\/mikael-c%C3%83%C2%A4ker-webb(1).jpg\" style=\"width: 120px; height: 160px; dummy: 6px; dummy: left;\" \/><br \/>  \t<span class=\"bildtext\">Mikael C&auml;ker. Foto: Ulrica Ambj&ouml;rn.<\/span><\/div>\n<p>  \t&ndash; Det finns alldeles f&ouml;r m&aring;nga exempel p&aring; organisationer d&auml;r styrningen g&aring;tt f&ouml;r l&aring;ngt. Medarbetarna vet inte vad de egentligen valueras p&aring; f&ouml;r grunder, och det skapar os&auml;kerhet och stress. De fr&aring;gar sig vad som &auml;r viktigt i jobbet. Om svaret &auml;r att allt &auml;r viktigt och m&auml;ts s&aring; &auml;r ju ingenting viktigt, och d&aring; kan vi lika g&auml;rna ta bort allt, resonerar Mikael C&auml;ker.<\/p>\n<p>  \tAtt dagens situation ser ut som den g&ouml;r f&ouml;rklarar han med en &ouml;kad f&ouml;r&auml;ndringstakt i samh&auml;llet och st&ouml;rre komplexitet i verksamheten.Trycket &ouml;kar b&aring;de inifr&aring;n och utifr&aring;n.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Det &auml;r inte s&aring; konstigt att det blivit s&aring; h&auml;r. Det g&aring;r dessutom hand i hand med ett ideal som s&auml;ger att det &auml;r fint att styra, och ett behov av att kunna visa upp klara papper och ha backup p&aring; allting.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Det finns ocks&aring; ett h&aring;rt tryck p&aring; att anv&auml;nda nya managementid&eacute;er, vilket skapat en m&aring;ngmiljonmarknad f&ouml;r hantering av delproblemen, s&auml;ger Mikael C&auml;ker.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Men inriktningen p&aring; att identifiera delproblem och hitta l&ouml;sningar p&aring; dem leder till att helheten gl&ouml;ms bort. I slut&auml;ndan sitter organisationen med ett antal olika styrsystem som inte fungerar ihop. Och vad g&ouml;r man d&aring;? Jo, l&auml;gger p&aring; &auml;nnu mer styrning.<\/p>\n<p>  \t<strong>Bristande helhetssyn, diffusa<\/strong> och motstridiga m&aring;l, och en allm&auml;n strategisk och organisatorisk spretighet &ouml;kar stressen och den psykiska oh&auml;lsa som i dag &auml;r den vanligaste orsaken till sjukskrivning p&aring; svenska arbetsplatser. Kl&auml;mda mellanchefer springer allt snabbare &ndash; fast &aring;t olika h&aring;ll.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Ingen tar ansvar f&ouml;r styrningen som helhet. Jag tror att det &auml;r nyckeln. Individer ber&ouml;rs och p&aring;verkas av helheten och n&aring;gon m&aring;ste ha &ouml;verblick och ta ansvar f&ouml;r den.<\/p>\n<p>  \tMikael C&auml;ker menar att vi har en felaktig bild av att stora organisationer kan h&aring;llas ihop genom m&aring;natliga ekonomiska rapporter. Han tycker att vi ska se sifferrapporterna fr&aring;n de formella styrsystemen som ett viktigt bidrag till organisationens utveckling &ndash; inte som den enda sanningen.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Den systematiserade informationen ska anv&auml;ndas f&ouml;r att s&auml;tta formerna f&ouml;r en dialog, men svaren finns inte i siffrorna. Siffror och regler &auml;r inte tillr&auml;ckliga. Samtal m&aring;ste till. Vi beh&ouml;ver prata med varandra om hur vi t&auml;nker och g&ouml;r i olika situationer, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>  \tMedarbetare m&aring;ste till exempel k&auml;nna tillr&auml;ckligt f&ouml;rtroende f&ouml;r chefen f&ouml;r att v&aring;ga s&auml;ga till n&auml;r n&aring;got brister och be om st&ouml;d utan att uppfattas som osj&auml;lvst&auml;ndiga och inkompetenta. H&auml;r ser han hr-funktionens roll som mycket viktig.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Hos hr-funktionen finns kunskap om hur m&auml;nniskor fungerar och hur man skapar samtal. Hr har en viktig uppgift som utbildare av chefer om hur styrsystemen och siffrorna kan anv&auml;ndas i lednings- och utvecklingsprocesser. Men ocks&aring; n&auml;r det g&auml;ller att ta upp riskerna f&ouml;r &ouml;verstyrning.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \t<strong>Samtidigt har han observerat <\/strong>att en del av &ouml;verdoserandet av styrning kommer just fr&aring;n hr-sidan.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Det &auml;r v&auml;l v&auml;rt f&ouml;r dem som jobbar inom hr att reflektera &ouml;ver hur verktygen anv&auml;nds, f&ouml;r ibland anv&auml;nds de p&aring; ett s&auml;tt som de inte &auml;r designade f&ouml;r. Som jag ser det m&aring;ste det finnas ett n&auml;ra samarbete mellan hr- och ekonomifunktionerna, s&auml;ger Mikael C&auml;ker.<\/p>\n<p>  \tHan ger ocks&aring; exempel fr&aring;n rekryteringar d&auml;r budskapen krockat rej&auml;lt.<\/p>\n<p>  \t&ndash; I organisationens interna styrdokument talas det om behovet av &rdquo;ih&aring;llande kontroll och styrning&rdquo; samtidigt som man i ut&aring;triktad annonsering betonar vikten av medarbetare som &rdquo;lyfter blicken, ser helheten och t&auml;nker l&aring;ngsiktigt&rdquo; och som &auml;r personliga. Det &auml;r v&auml;ldigt olika budskap och man kan undra hur den nye medarbetaren kommer att uppleva sin arbetsvardag, s&auml;ger Mikael C&auml;ker, som anser att det m&aring;ste finnas en &ouml;verensst&auml;mmelse mellan budskapen.<\/p>\n<p>  \t<strong>Hans uppmaning till organisationer <\/strong>&auml;r att rensa rej&auml;lt i verktygsl&aring;dan.<\/p>\n<p>  \t&ndash; G&ouml;r en ordentlig genomg&aring;ng av vad som &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt och verkligen anv&auml;nds som avsett. St&auml;m av och samordna s&aring; att medarbetarna slipper dubbelarbete och att logga in p&aring; olika s&auml;tt i 20 olika system. V&aring;ga ta bort styrsystem och verktyg som inte beh&ouml;vs!<\/p>\n<p>  \tMen Mikael C&auml;ker, ser ocks&aring; tecken p&aring; f&ouml;r&auml;ndring. Just nu f&ouml;ljer hans forskargrupp tv&aring; projekt, ett i G&ouml;teborgs stad och ett annat vid Volvo Trucks, d&auml;r man best&auml;mt sig f&ouml;r att minska den administrativa b&ouml;rdan.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Jag &auml;r imponerad av deras ambition att f&aring; till en rimlig administrativ press och att hantera de h&auml;r fr&aring;gorna, som g&ouml;r sig alltmer p&aring;minda i organisationer. F&ouml;r vi m&aring;ste kanske ocks&aring; l&auml;ra oss att leva med intensivare styrning. &bull;<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \t<strong>Om Mikael C&auml;ker&raquo;<\/strong><\/p>\n<p>  \tMikael C&auml;ker &auml;r docent inom f&ouml;retagsekonomi. Han arbetar vid Handelsh&ouml;gskolan vid G&ouml;teborgs universitet d&auml;r han undervisar inom ekonomistyrning, s&auml;rskilt anv&auml;ndning av formaliserad styrningsinformation i organisatoriska sammanhang. Han disputerade vid Link&ouml;pings universitet 2005.<br \/>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \t<span class=\"pagefooter\">ULRICA AMBJ&Ouml;RN<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>I takt med att styrningen \u00f6kar vittnar medarbetare om negativa konsekvenser i form av orimliga f\u00f6rv\u00e4ntningar och motstridiga m\u00e5l och krav. Det finns alltf\u00f6r m\u00e5nga exempel p\u00e5 organisationer d\u00e4r styrningen g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt, s\u00e4ger forskaren Mikael C\u00e4ker, som ocks\u00e5 pekar p\u00e5 hr:s roll.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-30","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=30"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/30\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=30"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=30"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=30"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}