{"id":285,"date":"2022-05-16T01:28:43","date_gmt":"2022-05-16T01:28:43","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=285"},"modified":"2022-05-16T01:28:43","modified_gmt":"2022-05-16T01:28:43","slug":"lyssnandets-sex-delar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=285","title":{"rendered":"Lyssnandets sex delar"},"content":{"rendered":"<p>  \t<strong>1 Att h&ouml;ra<\/strong><\/p>\n<p>  \tGrundf&ouml;ruts&auml;ttningen f&ouml;r att lyssna &auml;r att du h&ouml;r vad den andra s&auml;ger. Det r&auml;cker inte med att lyssna med ett halvt &ouml;ra. Fokusera p&aring; den du talar med och st&auml;ng ute andra faktorer som pockar p&aring; din uppm&auml;rksamhet.<\/p>\n<p>  \t<strong>2 Att f&ouml;rst&aring;<\/strong><\/p>\n<p>  \tOm du inte f&ouml;rst&aring;r vad den andra s&auml;ger, s&aring; orkar du inte heller lyssna. D&auml;rf&ouml;r &auml;r det bra som lyssnare att genast ha m&ouml;jlighet att s&auml;ga till om det &auml;r n&aring;got en inte &shy;f&ouml;rst&aring;r eller att kunna st&auml;lla f&ouml;rtydligande fr&aring;gor. En &shy;annan f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; &auml;r att l&aring;ta den andra tala till punkt utan att avbryta. Ett vanligt fel &auml;r att du bara lyssnar en kort stund och sedan b&ouml;rjar f&ouml;rbereda ditt eget svar. D&aring; kan du g&aring; miste om v&auml;rdefull information.<\/p>\n<p>  \t<strong>3 Att komma ih&aring;g<\/strong><\/p>\n<p>  \tHur v&auml;l du minns det som sagts inverkar p&aring; din f&ouml;rm&aring;ga att delta i diskussioner, sammanfatta diskussionen och p&aring; att begripa helheten. Ju b&auml;ttre arbetsminne du har, desto l&auml;ttare har du f&ouml;r att komma ih&aring;g. Minneskapaciteten v&auml;xer inte, men du kan tr&auml;na p&aring; att f&ouml;rb&auml;ttra minnet genom att till exempel l&auml;gga upp minnesregler av sifferserier eller en minnesregel f&ouml;r hur olika saker h&auml;nger ihop.<\/p>\n<p>  \t<strong>4 Att tolka<\/strong><\/p>\n<p>  \tTill lyssnandet h&ouml;r ocks&aring; att kunna l&auml;sa av icke-verbala signaler, som kroppsspr&aring;k, ansiktsuttryck, eller tonfall, och ocks&aring; vara medveten om vilka icke-verbala signaler du sj&auml;lv skickar ut. Du kan visa att du &auml;r intresserad av vad den andra s&auml;ger, till exempel genom &ouml;gonkontakt. P&aring; s&aring; vis kan lyssnaren f&aring; ut mera relevant och detaljerad information av den som talar.<\/p>\n<p>  \t<strong>5 Att utv&auml;rdera<\/strong><\/p>\n<p>  \tN&auml;r du har f&ouml;rst&aring;tt, kommit ih&aring;g och tolkat budskapet s&aring; kan du utv&auml;rdera och analysera inneb&ouml;rden av det sagda. Ingen kan lyssna helt objektivt, utan du s&auml;tter det i ett sammanhang. D&auml;rf&ouml;r beh&ouml;ver du bli medveten om dina egna f&ouml;rutfattade meningar och ditt emotionella f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt till det som diskuteras eller personen du diskuterar med. Du kopplar ihop det du h&ouml;r med din egen kunskap, &shy;inst&auml;llning och position i samh&auml;llet.<\/p>\n<p>  \t<strong>6 Att svara<\/strong><\/p>\n<p>  \tMed ditt svar kan du visa att du h&ouml;rt och f&ouml;rst&aring;tt vad den andra har sagt. Du f&ouml;rst&aring;r ocks&aring; konsekvenserna av ditt svar och kan anpassa det till situationen.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \tK&auml;lla: Brownell 2010 och Tuula-Riitta V&auml;likoski.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \tJONNA S&Ouml;DERQVIST<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Grunden i att lyssna \u00e4r att faktiskt h\u00f6ra vad den andra s\u00e4ger. H\u00e4r listar vi lyssnandets sex viktigaste delar.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-285","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/285","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=285"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/285\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}