\tTanken är att anställda under en kortare period ska kunna gå ner i arbetstid i stället för att bli uppsagda, och den frigjorda tiden ska kunna användas till utbildning.<\/p>\n
\tDet statliga stödet ska enligt förslaget betalas ut under sex månader till företag som på grund av tillfälliga, men allvarliga, ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete.<\/p>\n
\tSystemet liknar ett system som redan används i Tyskland.<\/p>\n
\t– Tyskland har sedan 1920-talet haft ett system för att företagen kan gå ner på kortare tid utan att behöva sparka människor, där staten bidrar med en del av kostnaden. Det är en del i den tyska arbetsmarknadsmodellen, säger Anders Ferbe.<\/p>\n
\tVarför ska gränsen för korttidsarbetet vara just sex månader?<\/strong><\/p>\n \t– Vår bedömning baserar sig på diskussioner med företag och näringslivet, men också på de faktiska talen från finanskrisen. Vid tillfälliga problem på ett företag rör det sig ofta om någonstans mellan fyra till sex månader. Om det varar längre handlar det oftast om strukturella problem. Om det blir en oerhört dramatisk kris, en djup konjunkturnedgång, kan det korttidsstöd som redan finns i lagstiftningen aktiveras.<\/p>\n \t– Det handlar om att jämna ut skillnader mellan hur det ser ut i Sverige och i resten av Europa. Om systemet sätts i sjön är det väldigt lätthanterligt. Det går fort för företagen att ansöka om stödet. Och grunden bygger på att parterna träffar kollektivavtal i frågan, då stärks deras roll.<\/p>\n \t– I direktiven ligger också att undersöka om det går att kombinera ett system med korttidsarbete med validering och kompetenshöjande insatser. Det arbetet har just påbörjats.<\/p>\n \tSlutbetänkandet skulle ursprungligen lämnas in i december, men utredaren har nu begärt att få fram till februari 2019 för att hinna slutföra alla delar.<\/p>\n \tIntervjun med Anders Ferbe har tidigare publicerats i Lag & Avtal.<\/p>\n \tLENA GUNNARS<\/p>\n \t <\/p>\n \tLäs också:<\/p>\n \tJobba proaktivt och undvik uppsägningar<\/a><\/p>\n