{"id":268,"date":"2022-05-16T01:28:43","date_gmt":"2022-05-16T01:28:43","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=268"},"modified":"2022-05-16T01:28:43","modified_gmt":"2022-05-16T01:28:43","slug":"de-forskar-pa-orsaker-till-destruktivt-ledarskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=268","title":{"rendered":"De forskar p\u00e5 orsaker till destruktivt ledarskap"},"content":{"rendered":"<p>  \tDet finns lite kunskap om hur vanligt destruktivt ledarskap &auml;r i Sverige, men i en stor norsk studie framkom att omkring 30 till 60 procent av den norska arbetskraften varit utsatt f&ouml;r destruktiva ledarbeteenden, vilket var l&aring;ngt fler &auml;n forskarna hade trott.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Vi kommer att skicka ut en enk&auml;t till ett urval av 2 000 anst&auml;llda personer som representerar svensk arbetsmarknad. Vi kommer ocks&aring; att skicka ut enk&auml;ter till ett urval av chefer f&ouml;r att ta reda p&aring; vilka faktorer som g&ouml;r att en chef utvecklar &shy;destruktiva ledarbeteenden, s&auml;ger Susanne &shy;Tafvelin.<\/p>\n<p>  \t<strong>Destruktivt ledarskap &auml;r <\/strong>n&auml;r chefen upp&shy;repade g&aring;nger handlar fientligt eller hindrande mot personalen. Det kan handla om k&auml;nslo&shy;m&auml;ssiga utbrott, arrogant beteende d&auml;r man f&ouml;rl&ouml;jligar sina anst&auml;llda eller egocentriskt beteende d&auml;r chefen tar &aring;t sig &auml;ran. Destruktivt ledarskap kan ocks&aring; vara n&auml;r chefen &auml;r passiv och und&shy;viker att ta beslut, &auml;r r&ouml;rig eller h&aring;ller sig &shy;undan.<\/p>\n<p>  \tFlera studier visar att konsekvenserna av ett destruktivt ledarskap oftast &auml;r negativa med medarbetare som m&aring;r d&aring;ligt, f&aring;r utmattningsdepressioner och slutar. Inte minst har det framkommit att det &auml;r de passiva beteendena som &auml;r mest destruktivt f&ouml;r medarbetarna.<\/p>\n<p>  \t<strong>Tidigare har man trott <\/strong>att det handlar om personlighet och att det &auml;r vissa individer som varit problemet.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Dessa f&ouml;rklaringar, att det handlar om n&aring;gra f&aring; &rdquo;ruttna &auml;pplen&rdquo;, har f&aring;tt alltmer kritik, och det finns inga studier som visar att chefer oftare har personlighetsst&ouml;rningar. Att det var s&aring; m&aring;nga som r&aring;kat ut f&ouml;r destruktiva beteenden i den norska studien tyder ocks&aring; p&aring; att det inte bara handlar om en speciell personlighet utan snarare att f&ouml;rklaringen &auml;r mer komplex, s&auml;ger Susanne Tafvelin.<\/p>\n<p>  \tI sin studie kommer Susanne Tafvelin och &shy;hennes kolleger att unders&ouml;ka hur destruktivt ledarskap p&aring;verkas genom samspelet mellan chefen, arbetsmilj&ouml;n och personalen. Hypotesen &auml;r att stressade chefer utvecklar destruktivt ledarskap. Forskargruppen kommer att unders&ouml;ka chefens stress ur tre vinklar: chefens f&ouml;rm&aring;ga att h&auml;rb&auml;rgera stress, chefens arbetsmilj&ouml;, det vill s&auml;ga arbetsbelastning, och information samt st&ouml;d fr&aring;n hr och medarbetarna.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Personal som inte &auml;r motiverad och inte &shy;presterar p&aring; topp kan dr&auml;nera chefen p&aring; resurser. Vi kommer att titta p&aring; hur dessa tre faktorer p&aring;verkar destruktivt ledarskap.<\/p>\n<p>  \t<strong>Forskargruppen kommer ocks&aring; <\/strong>att j&auml;mf&ouml;ra hur det ser ut i de olika sektorerna i samh&auml;llet. M&aring;let &auml;r att f&aring; fram kunskap f&ouml;r att kunna &shy;undvika att dessa beteenden uppst&aring;r.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Vi vill f&aring; en bredare f&ouml;rklaringsmodell till varf&ouml;r det uppst&aring;r. Detta kan h&auml;nda den b&auml;sta.<\/p>\n<p>  \tForskningen ska p&aring;g&aring; till och med 2021.<\/p>\n<p>  \tELSA FRIZELL<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Afa F\u00f6rs\u00e4kring har gett drygt 3 miljoner kronor till en forskargrupp vid Ume\u00e5 univer\u00adsitet som ska kartl\u00e4gga hur vanligt destruktivt ledarskap \u00e4r i svenskt arbetsliv och vad det \u00adberor p\u00e5. Susanne Tafvelin, \u00addocent i psykologi vid Ume\u00e5 \u00aduniversitet, \u00e4r en av forskarna.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-268","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/268","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=268"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/268\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=268"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=268"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}