\tBakgrunden till att de anställda på det kinesiska Hangzhou Zhongheng Electric bär kepsar med sensorer är att företaget vill ha en så effektiv arbetsstyrka som möjligt, och det uppnås när de anställda mår bra på jobbet. Det skriver Svenska Dagbladet.<\/p>\n
\tNär sensorerna indikerar avvikelser i en medarbetares hjärnaktivitet agerar ledningen snabbt och ser till att den anställde får några dagar ledigt eller blir förflyttad till en annan arbetsfunktion. Även om det inte sker på det sättet i Sverige så ökar övervakningen av anställda allt eftersom tekniken blir bättre och billigare. Till exempel gör maskininlärning det möjligt att bearbeta stora mängder data om medarbetare och analysera på nya sätt, skriver tidningen.<\/p>\n
\tÖvervakningen sprider sig också allt mer till akademiska yrkesgrupper. Enligt en amerikansk studie med 1 627 företag övervakar fyra av fem företag de anställdas användning av mejl, telefon eller webb.<\/p>\n
\tTrenden med öppna kontor innebär i sig en ökad övervakning och social kontroll medarbetare emellan, konstaterar Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan Stockholm.<\/p>\n
\t– Övervakning, även om den bara sker i forskningssyfte, är outhärdlig för somliga. Vi reagerar väldigt olika, och drar gränserna för våra privatliv på olika sätt.<\/p>\n
\tBra övervakning skapar trygghet och bygger på tillit och förtroende snarare än misstänkliggörande, och därför måste de underordnade få vara med och definiera gränserna för övervakningen, menar hon.<\/p>\n
\t <\/p>\n
\tKARIN MYRÉN<\/p>\n