{"id":24,"date":"2022-05-16T01:28:31","date_gmt":"2022-05-16T01:28:31","guid":{"rendered":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=24"},"modified":"2022-05-16T01:28:31","modified_gmt":"2022-05-16T01:28:31","slug":"diagnoser-pa-gott-och-ont","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/?p=24","title":{"rendered":"Diagnoser p\u00e5 gott och ont"},"content":{"rendered":"<p>  \tN&auml;r det g&auml;ller arbetslivet kan Fredrik Svenaeus, S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola, se b&aring;de f&ouml;r- och nackdelar med en s&aring;dan utveckling.<\/p>\n<p>  \t&ndash; En positiv effekt kan vara att problem som &auml;r sv&aring;ra att n&auml;rma sig kommer upp p&aring; bordet och att det f&aring;r en avstigmatiserande verkan. Det kan leda till mindre skuld och skam och &ouml;kad f&ouml;rst&aring;else och h&auml;nsyn, samt till att det g&ouml;rs anpassningar i arbetslivet s&aring; att det fungerar b&auml;ttre f&ouml;r s&aring;rbara personer.<\/p>\n<p>  \tDet tr&aring;kiga &auml;r, s&auml;ger Fredrik Svenaeus, att m&auml;nniskor m&aring;ste pekas ut som sjuka f&ouml;r att f&aring; st&ouml;d.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Det &auml;r lite deprimerande att vi ska beh&ouml;va diagnoser f&ouml;r att kunna uppskatta personligheter som spretar ut p&aring; arbetsplatsen.<\/p>\n<p>  \tFredrik Svenaeus hade i flera &aring;r funderat p&aring; att i bokform ta sig an den v&auml;xande floran av psykiatriska diagnoser ur ett filosofiskt perspektiv. Den utl&ouml;sande faktorn blev en artikel om h&ouml;gk&auml;nsliga personer (HSP, highly sensitive persons), som fick stor uppm&auml;rksamhet n&auml;r den publicerades i Svenska Dagbladet v&aring;ren 2012.<\/p>\n<p>  \t&ndash; D&aring; f&ouml;ll bitarna p&aring; plats f&ouml;r mig. Det blev s&aring; tydligt hur attraherade m&auml;nniskor &auml;r av att klassificera personligheten och s&auml;tta diagnostiska etiketter. Att vara h&ouml;gk&auml;nslig har dessutom en positiv klang d&aring; begreppet kopplas till kreativitet och m&aring;nga identifierade sig med det.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \t<strong>Diagnoser som &aring;ngestsyndrom<\/strong>, depression, adhd, fetma och datorspelsberoende har snabbt &ouml;kat i omfattning. Men Fredrik Svenaeus h&auml;vdar att det egentligen inte handlar om nya medicinska kunskaper, i alla fall inte i n&aring;gon st&ouml;rre omfattning. Vi anv&auml;nder de psykologiska begreppen och de medicinska f&ouml;rklaringsmodellerna &ndash; inte minst neurovetenskapen &ndash; f&ouml;r att tala om oss sj&auml;lva och andra. Han menar att de medicinska diagnoserna g&ouml;r problemen (och lidandet de inneb&auml;r) mer verkliga f&ouml;r oss. De medicinska diagnoserna erbjuder identitet, legitimitet, och i viss utstr&auml;ckning &auml;ven ekonomiska resurser f&ouml;r att f&aring; hj&auml;lp och lindring.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Jag har stor respekt f&ouml;r de behoven och jag kan k&auml;nna igen mig sj&auml;lv i beskrivningen av att vara h&ouml;gk&auml;nslig, men vi har g&aring;tt in i en besv&auml;rlig allians med medicinen n&auml;r vi f&ouml;rest&auml;ller oss att vi kan l&ouml;sa alla m&auml;nskliga problem den v&auml;gen, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>  \tI och med den individualisering som g&aring;r hand i hand med diagnosticerandet anser Fredrik Svenaeus att vi tappar det bredare perspektivet.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Risken &auml;r att vi blir lite navelsk&aring;dande och missar det sociala, samh&auml;lleliga sammanhanget. Det beh&ouml;vs ett bredare spektrum.<\/p>\n<p>  \tSom exempel tar han i boken upp st&auml;derskan Maja Ekel&ouml;fs bok <em>Rapport fr&aring;n en skurhink <\/em>(1970). I sin samtid s&aring;gs Maja Ekel&ouml;fs v&aring;ndor &ouml;ver utsatta m&auml;nniskors situation i v&auml;rlden som en helt igenom politisk manifestation. I dag skulle det tillst&aring;nd hon beskriver att hon befinner sig i snarast diagnostiseras som generaliserat &aring;ngetssyndrom.<\/p>\n<p>  \t&nbsp;<\/p>\n<p>  \t<strong>I sin bok, <\/strong><em>Homo patologicus &#8211; Medicinska diagnoser i v&aring;r tid <\/em>(Tankekraft f&ouml;rlag), problematiserar och filosoferar Fredrik Svenaeus kring ett antal diagnoser som vuxit fram de senaste decennierna. Hans ambition &auml;r att visa hur m&auml;nniskan blivit en &rdquo;homo patologicus&rdquo;, en varelse som lider p&aring; vetenskapens vis. F&ouml;rutom att beskriva forskningsl&auml;get delar han &ouml;ppet med sig av sina egna erfarenheter av att k&auml;nna &aring;ngest och ha panikk&auml;nslor:<\/p>\n<p>  \t&rdquo;Jag vaknar klockan fyra efter n&aring;gra timmars orolig s&ouml;mn. En kall k&auml;nsla av oro som b&ouml;rjar i magen av att n&aring;got hemskt kommer att h&auml;nda.\/&hellip;\/ N&auml;r &aring;ngesten v&auml;l har spunnit loss l&auml;gger den sina maskor runt alla uppt&auml;nkliga m&ouml;jligheter till misslyckande och haveri. \/&hellip;\/ Svetten bryter fram, jag vrider och v&auml;nder mig i s&auml;ngen medan panikk&auml;nslan &ouml;kar i intensitet.&rdquo;<\/p>\n<p>  \t&ndash; Det hade varit m&auml;rkligt att inte skriva om mig sj&auml;lv n&auml;r jag har den h&auml;r erfarenheten. Jag t&auml;nkte ocks&aring; att det skulle g&ouml;ra &auml;mnet och texten mer levande, och jag ville undvika att enbart sk&auml;rsk&aring;da &auml;mnet kritiskt utifr&aring;n, s&auml;ger Fredrik Svenaeus.<\/p>\n<p>  \tHan ber&auml;ttar att det k&auml;ndes lite nerv&ouml;st att ber&auml;tta inf&ouml;r kollegor och andra i omgivningen, men att han enbart f&aring;tt positiva reaktioner.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Flera har sagt att de k&auml;nner igen sig. Och i dag &auml;r det s&aring; m&aring;nga som skriver &ouml;ppet om sig sj&auml;lva s&aring; jag t&auml;nkte att den h&auml;r lilla &aring;ngesten beh&ouml;ver jag nog inte oroa mig f&ouml;r att ber&auml;tta om.<\/p>\n<p>  \tFredrik Svenaeus &auml;r en &aring;terkommande g&auml;st i radions <em>Filosofiska rummet<\/em> och skriver understreckare i Svenska Dagbladet.&nbsp; Han undervisar p&aring; kurser vid Centrum f&ouml;r praktiskt arbete vid S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola och f&ouml;rel&auml;ser om sin forskning i olika publika sammanhang.<\/p>\n<p>  \t&ndash; Intresset f&ouml;r existensfilosofiska fr&aring;gor &ouml;kar. Naturvetenskapen och medicinen f&ouml;rm&aring;r inte att fylla m&auml;nniskans alla behov. Vi &auml;r alltid f&aring;ngar i v&aring;r egen samtid, i framtiden kommer vi troligtvis att se tillbaka p&aring; den diagnostiska eran med viss f&ouml;rundran, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>  \tULRICA AMBJ&Ouml;RN<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fler \u00e4n h\u00e4lften av oss kommer att f\u00e5 en psykiatrisk diagnos vid n\u00e5got tillf\u00e4lle under livet om utvecklingen forts\u00e4tter i nuvarande riktning. Det tror Fredrik Svenaeus, professor i filosofi och f\u00f6rfattare till boken Homo patologicus.<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"class_list":["post-24","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/24\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=24"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/testdb.wiznet.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=24"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}