\t– Jag har träffat många i branschen som har det tufft. Att vara hr-specialist kan stundtals vara mycket psykiskt krävande, säger Lena Skogholm.
\t
\tMen vad går det att göra åt saken? Lena Skogholm menar att det hjälper att förstå hur människor fungerar, och har därför skrivit boken Bemötandekoden: Konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)liv. Den handlar om hur vi på bästa sätt kan förstå och bemöta andra, och även förstå oss själva. Utgångspunkten är interpersonell neurobiologi, en integration mellan olika forskningsfält som intresserar sig för hur hjärnan, medvetandet och våra relationer hela tiden påverkar och förändrar varandra.
\tSom exempel tar hon konflikthantering, vilket är en viktig del av en hr-specialists jobb. Forskning visar att konflikt är något de flesta människor undviker. Ur ett evolutionspsykologiskt perspektiv antas det bero på att vi har programmerats att se konflikter som livsfarliga.
\t– Konflikter gjorde att vi riskerade bli uteslutna ur gruppen. Förr ledde det till en säker död då man inte klarade sig på egen hand, säger Lena Skogholm.
\t
\tAtt ha ett samtal där motparten riskar att blir arg, eller medla i en konflikt, kan därför upplevas som mycket stressande. För att behålla lugnet menar Lena Skogholm att det hjälper att tänka att ”det här är personens bästa sätt att hantera situationen just nu”. På så sätt blir det möjligt att behålla förståelsen för den andra människan. Samtidigt aktiverar den logiska tanken det kognitiva systemet i hjärnan, prefrontala cortex, medan rädslo- och känslocentret, amygdala, dämpas.
\t
\tEtt annat sätt att kunna behålla lugnet och vara professionell är att ha rätt verktyg för konflikthantering. Lena Skogholm förespråkar validerande samtal, där samtalsparterna får uttrycka sin bild av verkligheten, och där samtalsledaren bekräftar att den förstår – men utan att värdera det som sägs.
\t– Validerande samtal har en förmåga att lugna ner situationen. Alla parter blir sedda och lyssnade på, och det hjälper dig som samtalsledare att själv behålla lugnet, samtidigt som du får en ökad förståelse för situationen, säger Lena Skogholm.
\t
\tEn annan situation som kan kännas tuff är att möta individer som har det svårt på olika sätt. En del stänger då av känslorna för att de blir för jobbiga, men det upplevs oftast som okänsligt. Andra känner mycket med personen, men det kan ta mycket kraft och bli tungt i längden.
\t– Sedan finns det en tredje väg, som är bättre för båda parter, och det är att se på situationen med omtanke och känna omsorg om personen, säger Lena Skogholm.
\tHon berättar om en studie där två grupper fick se hemska bilder. Den ena gruppen bestod av munkar som mediterade mycket, och den andra gruppen av personer som inte mediterat. Gruppen som inte mediterat kände med människorna på bilderna och starka känslor väcktes. Men hos munkarna aktiverades i stället en plats i prefrontala cortex som även aktiveras vid positiva känslor. Munkarna berättade också att de kände omtanke och omsorg för personerna på bilderna.
\t– Av studien kan vi också se att mindfulness och meditation är ett sätt att träna upp förmågan till ett empatiskt förhållningssätt som inte dränerar oss på energi, säger Lena Skogholm.
\t
\tHon anser också att vi måste acceptera att livet är komplicerat, även på arbetsplatsen. Konflikter och svårigheter kommer alltid att finnas, och arbetet med att lösa dem tar aldrig slut. Även om det såklart kan vara jobbigt.
\t– Ledningen behöver dessutom arbeta med den sociala arbetsmiljön på ett strategiskt sätt. Det tar udden av många konflikter och underlättar när svåra saker ska hanteras, säger Lena Skogholm.
\tSamtidigt framhåller hon hur viktigt det är att acceptera sina egna känslor, och inte ställa alltför stora krav på sig själv.
\t– Om jag har varit i en jättejobbig situation är det självklart inte så lätt att tänka att ”nu ska jag slå på den kognitiva bromsen och dämpar mina känslor”, säger Lena Skogholm.
\t
\tAtt hantera negativa känslor kräver dessutom mycket energi, och Lena Skogholm tycker därför att vi borde ”energideklarera” oss själva. Det vill säga: fundera över vad som ger och tar energi, både på jobbet och fritiden, och försöka hitta en balans. För blir det för mycket som slukar energi slutar hjärnan fungera som den ska.
\t– När man pratar om livspusslet pratar man ofta om hur viktigt det är med tiden. Visst, tiden är viktig, men energin är viktigare. Har du en timme på jobbet med mycket energi får du mycket gjort, har du lite energi får du inget gjort, säger Lena Skogholm.
\t
\tUnder jobbiga perioder, till exempel med uppsägningar eller arbetsmiljöproblem, kan det därför vara läge att be arbetsgivaren om avlastning.
\t– Här är det läge att vara tydlig och ställa krav. Arbetsgivaren har faktiskt ett lagligt ansvar för din psykosociala arbetsmiljö, säger hon.
\tHon anser även att hr-specialister borde ha en handledare att prata med under tuffare perioder – precis som andra personalgrupper som håller svåra samtal, till exempel terapeuter och personalgrupper inom socialtjänsten.
\t– Att härbärgera allt själv är inte okej. Om du får någon som lyssnar på dina känslor mår du bättre, och med en utomståendes perspektiv kan du göra ett bättre jobb, säger Lena Skogholm.<\/p>\n
\t <\/p>\n
\tBoken Bemötandekoden: konsten att förstå sig på människor och få ett bättre (arbets)-liv <\/em>handlar om hur vi kan förstå och bemöta människor, med utgångspunkt i hur hjärnan fungerar. Författare är beteendevetaren och föreläsaren Lena Skogholm, som gav ut boken själv år 2016. I dag har den sålt i över 21 000 exemplar, och kom i reviderad upplaga 2017.<\/p>\n \t
\t